2005/04/18

EU:s insatsstyrka bäddar för svensk yrkesarmé

Det svenska försvarets huvuduppgift finns nu utomlands. Den första januari 2008 ska en svenskledd snabbinsatsstyrka under EU-flagg stå klar för att kunna sättas in över en stor del av världen. Försvarets nya roll får politiker att ifrågasätta tidigare heliga principer som alliansfrihet och allmän värnplikt. Moderaterna säger att Sverige inte längre är alliansfritt och liksom folkpartiet och miljöpartiet kräver m en ny värnpliktsutredning.

EU:s snabbinsatsstyrka

  • EU har beslutat att sätta upp 12 snabbinsatsstyrkor. De skall kunna sättas in inom tio dagar från beslut och var som helst inom en radie på, till att börja med, 600 mil från Bryssel. En utökning av radien till 1000 mil diskuteras.
  • En av styrkorna är nordisk och den ska stå färdig den första januari 2008 och stå i beredskap för att rycka ut under första halvåret 2008. Insatserna beräknas till mellan en och fyra månader.
  • Den nordiska styrkan ska innehålla 1500 soldater och den leds av Sverige med bidrag från Finland, Norge och Estland. Den militärstrategiska ledningen finns i ett högkvarter utanför London.
  • Snabbinsatsstyrkan ska kunna användas till alltifrån att stödja humanitärt bistånd till väpnad strid och terroristbekämpning. Den ska till exempel kunna gå in och hålla en flygplats i väntan på förstärkning eller evakuera gisslan.

Den snabbrörliga 1500 man och kvinnor starka styrkan kommer att bli spjutspetsen i de internationella insatser som svenska militärer redan nu deltar i, tex i Kosovo, Bosnien, Liberia och Afghanistan.

Den förändring som nu pågår är den största i Försvarsmaktens historia på 500 år. Försvarsmakten har alltid sysslat med att försvara territoriet. Nu kopplar vi för första gången loss försvaret från territorietänkandet för att skapa gemensam säkerhet ute i världen genom att tillsammans med andra dämpa konflikter uttrycker sig Michael More på Högkvarteret.

Planeringen för snabbinsatsstyrkan är i full gång. Ett tjugotal personer med olika specialitet skall lösa alla problem från hur soldaternas strumpor ska tvättas och vilken malariamedicin soldaterna bör äta till hur de stridsfordon försvaret nu har, som väger över 20 ton, ska kunna flyttas halvägs runt jordklotet. Nya lättare bepansrade fordon behöver köpas. Och soldaternas uniformer måste fungera vid ekvatorn. Dessutom måste all utrustning kunna flyttas snabbt och långt.

För såväl försvarets ekonomer som försvarsledningen är snabbinsatsstyrkan en thriller. Det finns inga pengar avsatta för den. Försvarsministern har lovat att det ska komma, men tidsplanen för när utgifterna uppstår och tidsplanen för när inkomsterna kan komma går inte ihop. Styrkan är tänkt att betalas främst genom att banta eller lägga ner försvarsgemensamma myndigheter som Försvarets materielverk, Pliktverket, FOI och Försvarshögskolan. En utredning pågår, men ännu finns inget förslag.

Finansieringen av snabbinsatsstyrkan kommer att genomföras med särskilda regeringsbeslut är det sagt. ÖB, Håkan Syrén har lyft upp frågan så många gånger, enligt honom är gränsen till att skapa irritation påtaglig när frågan kommer upp.

Den Nordiska snabbinsatsstyrkan är inte bara en svenskledd militär styrka som ska tränas och utrustas för att kunna sättas in i väpnade strider i utlandet. ÖB talar om den som ett lokomotiv för att genomföra de förändringar av försvaret som han anser är nödvändiga. Han syftar på saker som att de anställda officerarna i genomsnitt är alldeles för gamla, att de flesta anställningskontrakt gör att de inte kan beordras ut i världen utan bara behöver tjänstgöra inom Sveriges gränser och att värnpliktssystemet bygger på att uppgiften är att försvara det svenska territoriet medan försvaret behöver soldater som kan användas både hemma och i utlandstjänsten. Han vill att politiker och fackliga motparter ska ändra i regler, förordningar och sannolikt också lagar så att personalförsörjningen till utlandsstyrkorna fungerar.

Ingen ska tro att man ska kunna köra det här nya insatsförsvaret med de gamla kalla kriget-bestämmelserna, påstår Håkan Syrén. Han betonar att försvaret inte har råd att bygga upp vissa styrkor för att tjänstgöra i utlandet och andra för att värna det svenska territoriet -samma förband måste klara bägge uppgifterna.

De internationella uppgifterna är högt prioriterade och centrala i vår verksamhet. Då tycker ÖB att det är märkligt att han inte har större frihet att utnyttja officerare för den uppgiften.

Allan Widman (fp) är ledamot av försvarsutskottet och han talar om snabbinsatsstyrkan och försvarsomställningen som en slaktbänk för heliga kor inom försvarspolitiken.

-Det gäller inte bara alliansfriheten, utan också värnplikten. Att med dagens situation sätta folk i fängelse om de inte gör "lumpen" är helt oförsvarligt, säger han.

Vidare tror Widman att om fem eller sex år kommer vi att anträda en väg som Spanien,Holland, Belgien, Frankrike, Italien och andra västeuropeiska länder har gjort: att gå över till ett yrkesförsvar.

Miljöpartiet vill också avskaffa värnplikten. De tror att man kommer att vara tvungen att göra det. Det är nödvändigt att ändra systemet och det är bara en tidsfråga innan socialdemokraterna inser det. Man kan inte ha en plikt där man lyfter ut mindre än 10 000 personer ur en grupp på nästan 60 000 män och kvinnor. Vi måste få ett system byggt på frivillighet som i långt större utsträckning bygger på kvinnor, säger Lars Ångström (mp), som också är ledamot av riksdagens försvarsutskott.

Övriga riksdagspartier vill ha värnplikten kvar. Men Ola Sundell (m) kräver en ny pliktutredning. I det skede vi befinner oss i nu vore det på sin plats med en ny pliktutredning. De gamla förutsättningarna gäller inte längre, säger Ola Sundell.

Frågar man Leni Björklund om pliktlagen behöver ses över svarar hon:

-En del säger det, jag har hittills inte sett något underlag redovisat tíll mig som visar att det behövs. Försvarsministern säger att det är en oerhörd kvalitetsfördel för det svenska försvaret att ha värnplikten kvar.

Men när man väljer ut vilka som ska göra militärtjänst så vore det bra om man kunde se till att det i första hand är frivilliga som kommer. men det går inte att upprätthålla till hundra procent eftersom det är de mest lämpliga som enligt lagen som ska tas ut, säger hon.

Politiker i alla partier utesluter tanken att tvinga värnpliktiga att delta i internationella insatser. De kan vara riskfyllda och svenska soldater kan komma att stupa. Den svenska politiker är inte född som vill gå till val på att tvinga 20 åriga pojkar och flickor att med hot om fängelse riskera att dö i strid för freden i Kongo eller Afghanistan.

Inom det svenska försvaret pågår det en febril anpassning till Nato-standard, som också är den standard som används inom EU. Alltifrån gradbetäckningar på uniformer till JAS-planens kommunikationsutrustning har Nato-anpassats. ÖB ser det som Försvarsmaktens uppgift att vi ska kunna presentera förband och förmågor för våra politiker, som är användbara för vilket ledarskap som helst, oavsett om det är EU eller Nato eller något annat. Om det sedan påverkar alliansfriheten eller inte, det måste ingå i det politiska beslutet och det säger sig ÖB egentligen inte har att göra med.

ÖB:s uppgift är att ge politikerna så stor handlingsfrihet som det över huvud taget är möjligt för att kunna delta internationellt.

Ola Sundell (m) anser att Sverige inte är alliansfritt i praktiken. Alliansfriheten i dag är mer en fråga om hur man formulerar sig på pappret än om hur det är i verkligheten. -Jag kan inte se annat än att Sverige är med i en allians för ökad säkerhet i hela världen och i synnerhet i vår del av världen, säger Ola Sundell och syftar på EU:s militära och säkerhetspolitiska samarbete.

Det är en ny säkerhetsordning som vuxit fram. Vi är EU medlemmar och vi har sagt att vi ska vara med fullt ut, också i uppbyggandet av snabbinsatsförmågan. Då får vi också ta konsekvenserna av det, både på pappret och när det gäller uppbyggandet av styrkan. Ord och handling måste följas åt, säger han.

Försvarsministern Leni Björklund anser däremot inte att det råder några tvivel om Sveriges alliansfrihet. Vi avgör själva när vi ska delta och vi ingår inte i någon form av militär allians där man har ömsesidiga försvarsgarantier. Däremot är säkerhetssituationen annorlunda i dag i Europa, vilket gör att alla länder kan samarbeta på ett sätt som man inte gjorde tidigare. det gäller även de alliansfria länderna och det är det som är det nya i det här, att vi törs, säger hon.

I förslaget till ny grundlag för EU står det att unionen syftar till att gradvis utforma en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar.

Hasse Zettby

Inga kommentarer: