2015/04/21

Nato – billigare eller dyrare?


De brister i försvaret som föregående moderatstyret påstås ha lämnat efter sig härrör också från socialdemokraternas under flera decennier bedrivna nedskärningar och förmenta sparande.
Idag satsar Sverige årligen 41 miljarder kronor på försvaret. Det motsvarar 1,15 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Inom Nato är målet att ett medlemsland ska lägga två procent av sin BNP på försvaret.
Detta är ett riktmärke inom Nato men inte en laglig skyldighet där endast några få allierade lever upp till det. Det är ett nationellt beslut hur mycket man vill lägga på försvaret.
Av Natos 28 medlemsländer är det endast tre länder som satsar två procent eller mer: USA, Grekland !!! och Storbritannien. Att nå upp till Nato-grannarna Norges och Danmarks nivå på 1,4 procent skulle för Sverige innebära 50 miljarder per år.
Kalla krigets alliansfrihet stöddes av ett starkt svenskt militärt försvar och ett totalförsvar som nu är borta. Försvarsmaktens studier visar att försvaret av Sverige kräver samarbete med andra. Natomedlemskap skulle lösa Sveriges försvarsproblem och ger oss starkast möjliga skydd.
Den logiska slutpunkten för Sveriges solidaritetsförklaring, om att ge och ta emot militär hjälp, är att gå med i Nato. Det är den enda fungerande säkerhetsorganisationen i Europa. Ukraina är ett alliansfritt partnerland till NATO, precis som Sverige, och det ryska agerandet visar att detta inte räcker som skydd vid en konflikt.
Vårt nuvarande utanförskap skapar en strategisk osäkerhet i vårt område. Att gå med i Nato ökar Sveriges inflytande i EU och Norden där de flesta redan är med i Nato. Nato-inträde innebär ekonomiskt att vi endast behöver öka försvars anslagen marginellt jämfört att hålla ett försvar på egen hand. Nato är som ett försäkringsbolag - och vi saknar hemförsäkring, så låt oss teckna en.

Hans Zettby

Inga kommentarer: