Rysslands upprustning och mer
aggressiva politik mot grannarna, i kombination med USA:s skarpa krav på
Natoländernas finansiering, kräver att Sverige avsätter mer pengar till
försvaret än Nato grannländerna. Att låna till upprustning är nu helt rätt.
Upprusta omgående försvaret
genom statlig upplåning. Se uppgiften som en investering.
Det krävs snabbt insatta
åtgärder, och nu om någonsin är rätt läge för avsteg från det finanspolitiska ramverket.
Besluta gärna samtidigt om en avbetalningsplan för dessa försvarsinvesteringar.
13 procents ökning av en redan låg statsskuld är mindre farligt än ryska hot
mot Sverige och Baltikum.
Under efterkrigstiden har det
som bestämt styrkan i svenska försvaret varit Rysslands agerande. Sveriges
neutralitetspolitik ansågs kräva ett starkare försvar än närliggande
Natomedlemmars. Sverige är som bekant inte Natomedlem, och samma logik gäller i
dag som under kalla kriget.
Rysslands upprustning och mer
aggressiva politik mot grannarna, i kombination med USA:s nygamla krav på
Natoländers större egenfinansiering, kräver att Sverige avsätter mer pengar
till försvaret än Nato grannländerna.
Som en icke-Natomedlem, som
ändå vill kunna räkna med militärt stöd från USA, kom nyligen ett beskt besked
från USA:s försvarsminister James Mattis: USA kräver att alla Natomedlemmar som
inte uppfyller Natoriktmärket om 2 procent av BNP i försvarsutgifter nu ökar
sina bidrag. Annars blir USA:s militära skydd mer modest.
Det enda hos USA:s ledning
trovärdiga sättet att visa att Sverige inte bara vill åka snålskjuts på USA:s försvarsbudget
är att vi genomför faktiska investeringar i snabbt ökad försvarsförmåga. Precis
som under neutralitetstiden blir betinget för ett icke-Natoland som Sverige
särskilt krävande (i miljarder kronor), och vad avser snabbheten med att
uppfylla ett mål om cirka 2 procent.
Att alla Natoländer bör
avsätta just 2 procent av BNP är naturligtvis en schablon. Hur mycket som krävs
för ett visst lands försvar beror på den militärstrategiska geografin, vilka
hoten är, och vilka åtaganden (säkerhetsutfästelser) för grannar som gjorts.
Sverige har gjort utfästelser, som bekant, inom EU-politiken gentemot de
baltiska staterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar