2017/03/25

”Låna till en snabb upprustning av försvaret”

Rysslands upprustning och mer aggressiva politik mot grannarna, i kombination med USA:s skarpa krav på Natoländernas finansiering, kräver att Sverige avsätter mer pengar till försvaret än Nato grannländerna. Att låna till upprustning är nu helt rätt.

Upprusta omgående försvaret genom statlig upplåning. Se uppgiften som en investering.
Det krävs snabbt insatta åtgärder, och nu om någonsin är rätt läge för avsteg från det finanspolitiska ramverket. Besluta gärna samtidigt om en avbetalningsplan för dessa försvarsinvesteringar. 13 procents ökning av en redan låg statsskuld är mindre farligt än ryska hot mot Sverige och Baltikum.

Under efterkrigstiden har det som bestämt styrkan i svenska försvaret varit Rysslands agerande. Sveriges neutralitetspolitik ansågs kräva ett starkare försvar än närliggande Natomedlemmars. Sverige är som bekant inte Natomedlem, och samma logik gäller i dag som under kalla kriget.

Rysslands upprustning och mer aggressiva politik mot grannarna, i kombination med USA:s nygamla krav på Natoländers större egenfinansiering, kräver att Sverige avsätter mer pengar till försvaret än Nato grannländerna.

Som en icke-Natomedlem, som ändå vill kunna räkna med militärt stöd från USA, kom nyligen ett beskt besked från USA:s försvarsminister James Mattis: USA kräver att alla Natomedlemmar som inte uppfyller Natoriktmärket om 2 procent av BNP i försvarsutgifter nu ökar sina bidrag. Annars blir USA:s militära skydd mer modest.

Det enda hos USA:s ledning trovärdiga sättet att visa att Sverige inte bara vill åka snålskjuts på USA:s försvarsbudget är att vi genomför faktiska investeringar i snabbt ökad försvarsförmåga. Precis som under neutralitetstiden blir betinget för ett icke-Natoland som Sverige särskilt krävande (i miljarder kronor), och vad avser snabbheten med att uppfylla ett mål om cirka 2 procent.


Att alla Natoländer bör avsätta just 2 procent av BNP är naturligtvis en schablon. Hur mycket som krävs för ett visst lands försvar beror på den militärstrategiska geografin, vilka hoten är, och vilka åtaganden (säkerhetsutfästelser) för grannar som gjorts. Sverige har gjort utfästelser, som bekant, inom EU-politiken gentemot de baltiska staterna.

Inga kommentarer: