En avgrund som kan
uppstå i många länder är om rättsväsendet
havererar samtidigt som det saknas ett starkt civilt samhälle, där alla barn uppfostras väl och människor kan
försörja sig. Om människor är utsatta för
brottslighet och det saknas en bra lösning på problemen kommer en del av dem
att försöka lösa problemen på ett dåligt sätt i stället för att enbart bli
offer.
Om någon gör
inbrott i ens hem är det rimligt med nödvärn och blir det vanligt att behöva
freda sig är det troligt att folk kommer beväpna sig. De som har pengar kan
installera larm och anlita bevakningsföretag eller flytta till säkrare områden.
I länder med hög våldsnivå bor och arbetar folk i inhägnade områden med egen
säkerhetspersonal, så kallade ”gated communities”, vilket ger en extrem
segregation som försvårar lösandet av konflikter.
Medborgargarde
är ett ord vi använder ytterst sällan, och då nästan enbart för länder där det
förekommer oroligheter och man vill skydda sitt kvarter. Men det är på väg att
ändras i takt med människors känsla av otrygghet växer. Vi har redan sett
organiserade nationalister som patrullerar gatorna, troligtvis är majoriteten
nationalister, men frågan är vad som händer när polisens resurser utarmas?
Kommer en mer aktiv grannsamverkan och nattvandrare bli en allt vanligare syn i
Sverige?
Traditionell
nattvandring där föräldrar och övriga vuxna i reflexvästar som rör sig ute i
grupper kvälls- och nattetid är redan idag en vanlig syn i vissa områden, men
nattvandrarnas syfte är i huvudsak att skapa en lugnare miljö, inte att vara
självutnämnda ordningsvakter. Men om vi ser en tendens till att människor faktiskt
tar lagen i egna händer och bildar medborgargarden som i praktiken är privata
vaktstyrkor, även om man inte har laglig tillåtelse att bära vapen, inklusive
batonger, är det en mycket tragisk samhällsutveckling som tyder på att något är
allvarligt fel.
Under de senaste
åren har vi sett en ökad nyhetsrapportering med rubriker om sexuella övergrepp,
misshandel, skottlossning och mord. Det finns antidemokratiska grupperingar på
yttersta höger- och vänsterkanten i samhället som skadar andra och inte avskräcks
av rättsväsendets påföljder.
Utvecklingen med
attacker mot blåljuspersonal är direkt livshotande, eftersom brandmän och
ambulanser vägrar åka in i områden utan kravallutrustad polis. Är det ett
sådant samhälle vi kommer att få vänja oss vid?
Jag kan förstå
den maktlöshet människor känner när antalet poliser minskar, rättegångar tar
lång tid och straffpåföljden för vålds- och sexualbrott är synnerligen låga. Att
folkets representanter samtidigt väljer att skärpa lagarna mot laglydiga
personer och begränsa deras frihet i stället för
att agera mot buset är direkt skrämmande.
Att områdets
pensionärer åker runt kvarteret i en Volvo och äter kanelbullar för att öka
tryggheten är inget fel. Om man däremot är mer seriös med radiosamband och ett
flertal personer som
patrullerar gatorna nattetid måste samhällets lagstiftare, och ansvariga på
myndighets- och kommunal nivå, börja fundera.
Ett desperat
alternativ är att bilda medborgargarden och det är kanske det minst dåliga oavsett
om av de dåliga lösningarna eftersom det kan inkludera människor i det lokala samhället,
de är rika eller fattiga, men medborgargarden tenderar att vara klumpiga och
reagera hårt mot alla som ses som avvikande eller främmande.
Om ekonomin i
ett land stressas av resursbrister och många människors liv är på gränsen för
vad de finner uthärdligt kan skadorna av att låta polis och rättsväsende
fallera bli oöverskådliga. En ökande våldsnivå, segregering och desperata
initiativ för att skydda sig ökar även risken för politiska lösningar som
skadar många människor.
Är Sverige på
väg åt helt fel håll, där man inom en snar framtid tvingas skydda sig själv när
polisen är på semester?
Hans Zettby
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar