Idag styrs krig i första hand av vilken
teknik man har tillgänglig och den som har den bästa tekniken och de bästa
vetenskapsmännen får ett enormt övertag. Krigen håller på att bli en
forskningsprodukt. Före den industriella revolutionen betydde organisation, logistik,
taktik, disciplin, uthållighet och militär skicklighet oftast mycket mer än de
olika vapensystem som användes.
Idag är det som sagt det omvända som gäller: ”vetenskap och
teknik är makt”.
Det är ur denna synvinkel man bör
förstå varför USA lägger ca 50 % av hela världens försvarsbudget på sin
militär, varför Ryssland
lägger en stor del av sin statsbudget på utveckling
av nya vapen och varför Nordkorea lägger nästan hela sin statsbudget på
vapenutveckling och krigsmakt. Dessa nationer har en ambition av att vara
beskyddare av vårt befintliga system eller så vill de få
ett större
internationellt inflytande.
Precis som vetenskap och teknik ger
makt, ger även information makt. Denna information kan röra allt från ny teknik
och forskning till att spionera på andra länders inre angelägenheter,
politiker, företag, hemliga dokument och
militära anläggningar. Detta har
skett tidigare och fortgår alltjämt, med hjälp av spioner, ny teknik för att
inhämta information och
från öppna källor. Detta är inget nytt.
Det nya är att man inte verkar lika
intresserad av korrekthet, utan det viktiga är att informationen ger makt och
kan påverka på ett sätt så att den ger fördelar. Information tvättas och läggs
tillrätta. Att slarva med sanningen är mycket farligt för våra demokratier i
Europa som har som fundament att bygga på korrekt information.
Vi har tidigare haft starka medier som
granskat makten och med stora resurser undersökt händelser och skeenden. Nu när
nya medier allt mer tar över och information som inte blir granskad kan få
stort genomslag. Befintliga medier har färre journalister och det har hänt att
SVT och SR okritiskt har sänt ut information som är felaktig. Information som har
sitt ursprung hos främmande makt och som vill få ut sin bild av vad som händer.
Vi ser idag att vissa stater och
makthavare medvetet och på ett helt nytt sätt sprider falsk eller kraftigt
vinklad information för att ibland
på kort sikt, eller på lång sikt nå sina
mål. Vi ser detta från Ryssland, Turkiet, Nordkorea, men även från Trumps USA.
Har vi med hjälp
av våra nya medier,
så som bloggar, sociala medier gjort oss mer sårbara? Eller kan det vara tvärt
om? Makthavare får inte stå oemotsagda, se på den arabiska våren. Dock är det
så att desinformationen har blivit ett viktigare verktyg
och getts nya
möjligheter med hjälp av de nya medier som vuxit fram de senaste 10 åren.
Vi har byggt ett system där man
förväntar sig att information är korrekt och lättillgänglig, och när den inte
är det så hotas vårt system. Vi behöver korrekt information för att fatta rätt
beslut i samhället och medborgarna behöver detsamma för att kunna utvärdera
sina
makthavare.
Vi bör stärka MSB och det Psykologiska
försvaret, för att minska ryktesspridning. Vi bör även se över bidragssystemen
till våra traditionella medier, så att de har råd att opartiskt granska olika
skeenden.
Samhället står inför en stor utmaning
då det gäller utmaningen från desinformatörer.
Hans Zettby (L)