USA:s sätt att se på FN.

Donald Trump men även andra republikanska presidenter har varit kritiska till FN, men ingen har uttryckt en tillnärmelsevis så negativ syn på världsorganisationen som Donald Trump. Hans negativa inställning till FN och multilateralt samarbete har visat sig på flera olika sätt i USA:s diplomatiska agerande.

Den största förändringen inom diplomatin är kanske beslutet att låta USA lämna Parisprocessen om klimatförändringarna. Trump har även ändrat USA:s förhållningssätt i Mellanöstern.

Under sin valkampanj 2015-2016 riktade Donald Trump vid flera tillfällen kritik mot FN, bland annat sade han att FN karakteriserades av ”oerhörd svaghet och inkompetens.” Han framhöll också flera gånger att USA:s ekonomiska bidrag till FN skulle sänkas kraftigt. 

När Trump gjorde sitt första framträdande som president inför FN:s generalförsamling i september förra året hotade han – i samband med att han diskuterade det nordkoreanska kärnvapenprogrammet – att förstöra Nordkorea om landet attackerade USA eller länder allierade med USA. 

Han ansåg också att det viktiga internationella avtalet som begränsar Irans möjligheter att utveckla kärnvapen var ”något att skämmas för.” Slutligen framhöll han att han inte trodde på globalism – tanken om att det finns gemensamma intressen som gäller hela världen – och betonade istället suveränitetens, nationalismens och patriotismens betydelse för världens nationer.

Dessa tankar går väl ihop med Trumps betoning i många situationer av begreppet ”Amerika först”. Med detta menar han att USA i alla internationella sammanhang ska sätta amerikanska intressen främst. Det är uppseendeväckande att USA:s president, då han framträder i det årliga stormötet i den främsta organisationen för fred och säkerhet talar om att förstöra en annan stat. Det är svårt att hitta exempel på någon annan amerikansk president efter 1945 som använt ett så krigiskt språk i FN-sammanhang.

Hittills har Trumps negativa uppfattning om FN inte lett till så mycket i praktiken. USA har, för andra gången, lämnat UNESCO, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Orsaken har under senare år stått för 22 procent av FN:s reguljära budget och 28 procent av kostnaderna för de fredsbevarande insatserna. Trump har meddelat att USA framöver inte kommer att betala mer än 25 procent av kostnaderna för fredsoperationerna, en neddragning som skulle bli kännbar för FN.

Det är dock ofta svårt för presidenter att driva igenom den här typen av planer. Först måste kongressen acceptera presidentens förslag, vilket inte alltid sker när det gäller stöd till internationella organisationer som FN. Kongressen kan välja att bevara anslagen på samma nivå. Inga andra stater har veterligen förklarat sig villig att öka sina anslag. När det gäller FN:s fredsinsatser beslöt FN:s generalförsamling i sommaren 2017 att dess budget ska minskas med närmare 8 procent, delvis som ett resultat av påtryckningar från Trumpadministrationen.

Vid ett möte i Vita huset med FN:s generalsekreterare António Guterres i oktober 2017 sade Trump bland annat att ”FN kan vara något mycket viktigt”, men att organisationen inte använts på rätt sätt genom åren. Uttalandet visade att presidenten, trots sin kritiska hållning till FN, ändå verkar inse dess potential för USA:s del.

Hans Zettby