2020/03/27

Iran i blickfånget!

När Fereshteh beskrivit olika händelser hon upplevde i sitt tidigare hemland Iran gjorde det mig lite mer nyfiken om detta land i Mellanöstern.

Då jag tidigare tjänstgjort i Libanon, Saudiarabien, Afghanistan och även besökt Bahrain så är den här delen av världen spännande med dessa olika företeelser. Har försökt att följa utvecklingen på hemmaplan i olika media.

Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang, geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande såsom omväxlande Främre orienten, Mellanöstern, Sydasien, Sydvästasien, och Västasien. 

Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.

Iran som land har sällan varit så i blickfånget som nu. Landet är en maktspelare i den egna regionen, inte minst i konflikterna i Syrien och Irak. Konflikten med USA har fördjupats bit för bit sedan 2017 då Donald Trump tillträdde som amerikansk president och drog sig ur kärnenergiavtalet i maj 2018. 

Situationen såg ut att gå överstyr när USA dödade Qassem Soleimani, general i Revolutionsgardet, i Irak i januari 2020. Iran bestämde sig för en begränsad motreaktion men mitt i den svåra situationen sköt iranskt luftvärn ner ett ukrainskt passagerarplan i Teheran och alla 176 ombord dödades. Först efter flera dagar av förnekanden medgav statsledningen att flygkatastrofen hade orsakats av iranskt luftvärns-beskjutning.

Detta ledde till att den iranska statens inkompetens och oförmåga att hantera kriser åter hamnade i fokus, något som blev ännu tydligare med utbrottet av det nya coronaviruset i landet. Viruset befaras kunna orsaka en pandemi och Iran är ett av de hårdast drabbade länderna. I likhet med hur de iranska myndigheterna agerade efter nedskjutningen av planet har deras brist på öppenhet spätt på spekulationerna och oron kring sjukdomen.

Den iranska ekonomin hade redan innan stora problem, något som har drabbat befolkningen hårt, och coronaviruset riskerar att ytterligare förvärra situationen. Ett skäl till de ekonomiska problemen är de sanktioner som omvärlden under många år har riktat mot Iran, men orsakerna går också att hitta på hemmaplan. Det handlar om såväl utbredd korruption som allmän misskötsel. Dessutom pyr sedan länge missnöjet med makthavarna.

De unga och ofta välutbildade iranierna kommer inte till sin rätt på arbetsmarknaden, alltför många av dem får antingen inga jobb alls eller är överkvalificerade för de arbeten som finns.

41 år har gått sedan den islamska revolutionen i Iran, men även om dess maktstruktur består pyr missnöjet under ytan, inte minst bland många unga iranier som både vill ha fler rättigheter och bättre ekonomi.

När Iran kom överens med de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och Tyskland om ett kärnenergiavtal 2015 hävdes många av de sanktioner som slagit hårt mot den iranska ekonomin. Men de stora förhoppningar som fanns då har kommit på skam. USA har hoppat av avtalet och infört nya sanktioner, Iran har börjat bryta mot det och EU:s stöd för det handlar mest om retorik. Samtidigt har Iran lyckats öka handeln med flera av grannländerna och har sedan tidigare ett starkt fotfäste i regionen i länder som Libanon, Syrien och Irak.


Inga kommentarer: