2020/11/15

USA en stabil demokratisk rättsstat?

I huvudsak är USA en stabil demokratisk rättsstat med regelbundna val och starkt skydd för press- och yttrandefrihet. Förtroendet för de demokratiska institutionerna har dock urholkats på senare år. Bland flera skäl finns ökad partipolitisk klåfingrighet för att påverka valprocesser och det allt större inflytande som pengar har i politiken. Attackerna mot medierna har nått nya nivåer under Donald Trump.

 

Med Trump i Vita huset har demokratiska kärnvärden hamnat i skottgluggen. Han brister i respekten för konstitutionen och dess principer om maktdelning på ett sätt som tidigare varit otänkbart för en president. Trump ifrågasätter valresultat och domstolsbeslut som går honom emot, struntar i mekanismer som ska skydda mot korruption och går ofta till storms mot medier. Hans vägran att erkänna sig besegrad i presidentvalet i november 2020 gör att många anklagar honom för en direkt attack mot den amerikanska val demokratin.

 

Donald Trump gick redan under sin valkampanj hårt åt traditionella medier. Han kallar ofta medier för ”folkets fiende”, avfärdar uppgifter han ogillar som ”falska nyheter” och går till angrepp både mot enskilda journalister och stora mediehus. Alla riskerar att hamna i onåd: Trump har hävdat att jättar inom sociala medier, som Facebook och Twitter, är politiskt partiska och censurerar konservativa röster. När Fox News gav utrymme åt demokratiska presidentkandidater anklagade Trump kanalen för att röra sig mot ”fel sida”. 


Fox News har annars betraktats närmast som ett språkrör för Trump. Kanalen grundades av mediemogulen Rupert Murdoch som ett konservativt alternativ på mediemarknaden och erbjuder republikanskt orienterade åsiktsprogram och nyhetsvinklar. Det är sedan 2002 den största enskilda nyhetskanalen på den amerikanska TV-marknaden.


 




2020/11/13

Så kan USA:s utrikespolitik förändras med Biden.

Valet är avgjort, men vad händer sen? Hur kommer USA:s utrikespolitik förändras och vad kommer presidentskiftet få för internationell betydelse?

 

Demokraten Joe Biden har inte skrätt orden. President Donald Trump har raserat USA:s ledarroll, genom sina America First-beslut, sin inkompetens och sin attityd gentemot både vänner och fiender i utlandet. Biden har utlovat ett demokratitoppmöte och global mobilisering för att lösa globala problem.

 

Joe Biden är erfarnare och kunnigare på det utrikespolitiska området än de flesta presidenter efter mer än tre årtionden i senaten och åtta år som vicepresident. Men det är svårt att peka ut något enskilt initiativ eller en doktrin som han står bakom. I vittnesmål från åren som vicepresident framgår att Biden var en försiktig general. Han framförde ofta varningar om riskerna, till exempel före räden mot Usama bin Ladin och under den arabiska våren.

 

Utrikespolitiken är sällan på tapeten under amerikanska valrörelser. Det var den inte i år heller, trots Kinas framflyttning, nya misstankar om rysk påverkan och diverse mer eller mindre ingrodda konflikthärdar. Biden med ett mycket välsmort munläder har inte ställt upp på särskilt många utfrågningar om ämnet, men i linjetal har han alltid tryckt på behovet av multilateralt samarbete. En medarbetare har beskrivit hans inställning som ”koncentriska cirklar”. USA är alltid utgångspunkten och sedan förs andra aktörer in.

 

Under kampanjen har Biden omgett sig med rådgivare som funnits vid hans sida länge. Positioneringen inför tillsättningen av de finaste tjänsterna – i nationella säkerhetsrådet NSC, i Vita huset och i utrikesdepartementet – pågår för fullt. På den listan syns många kända namn, till exempel Susan Rice som innehaft alla tunga poster utom utrikesministerns. Ambassadören William Burns tros också ligga bra till efter en hyllad bok om behovet av förnyelse av diplomatin.

 

I våras fastslog Joe Biden att han efter en valseger tänker vidta åtgärder för att landet ska leva upp till grundläggande amerikanska värden. Detta är något av innehållet, som han säger ska framgå från dag ett:

 

Att omedelbart att riva upp Trumpadministrationen grymma och meningslösa separation av föräldrar och barn vid gränsen till Mexiko, sätta stopp för Trumps skadliga asylbestämmelser, dra tillbaka inreseförbudet för medborgare i en rad muslimska länder, höja flyktingkvoten till 125 000, understryka att tortyr är bannlyst, stärka kvinnors och flickors rättigheter, skydda yttrandefrihet och fria och öppna val.

 

















Ett par månader senare kom löftet att USA ska träda in i Världshälsoorganisationen (WHO) igen. Den nära medarbetaren Tony Blinken (även han nämnd som självklar för höga poster) underströk nyligen att underrättelsetjänsterna – såväl civila som militära – också kan räkna med att återfå sina rättmätiga platser och slippa Trumps nonchalanta attityd och politisering av ämbetena.


Det var länge sen USA sågs som en oomtvistad ledare av den fria världen. Men som partner till de länder som fortfarande tror på FN , demokrati och multilateralt samarbete gör USA en välkommen comeback.

 

Apropå Sverige kan man nog vänta sig ett större intresse än vad Trump har visat. Det måste förstås nämnas att Joe Biden bor i det som en gång var kolonin Nya Sverige, det vill säga delstaten Delaware med gott om minnesmärken från den svenska perioden i huvudstaden Wilmington.