tag:blogger.com,1999:blog-108743912024-03-14T07:27:53.888+01:00Vill du ha fred, förbered krig.Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.comBlogger276125tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-56129530036526857382024-02-05T20:47:00.003+01:002024-02-05T20:56:20.123+01:00Ryska pengar får ny hemvist på norra Cypern<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 3pt;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 3pt;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ3eWifYrl9fc51h7ykyDmRqRC5wzpNZtPNHGdrSsce0vmKdp-pUBxQoT3Kuv7ESMOQDXt_vww-z7bv6O447_jXpIXRc0rBhH5OevMb8rNSBxOgKHGvrXrU7KuOIFPJKGmhdwI4pTkBXNmIKY55xdAR0Jww1Dyx7XSgFLSUO-nbBRU9aED7zhT/s778/cypern-ledare.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZ3eWifYrl9fc51h7ykyDmRqRC5wzpNZtPNHGdrSsce0vmKdp-pUBxQoT3Kuv7ESMOQDXt_vww-z7bv6O447_jXpIXRc0rBhH5OevMb8rNSBxOgKHGvrXrU7KuOIFPJKGmhdwI4pTkBXNmIKY55xdAR0Jww1Dyx7XSgFLSUO-nbBRU9aED7zhT/s320/cypern-ledare.jpg" width="320" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 3pt;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14.5pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span face=""Source Sans Pro", sans-serif"><span style="color: #2b00fe;">Här</span> d</span><span style="caret-color: rgb(43, 0, 254); color: #2b00fe;">en grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides</span><span style="caret-color: rgb(43, 0, 254); color: #2b00fe;"> och den </span></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="caret-color: rgb(43, 0, 254); color: #2b00fe;"><span style="font-family: georgia;"><i>turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar.</i></span></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 14.5pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><i><br /></i></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 14.5pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><i>Det blir allt svårare att slussa och investera ryska pengar i kölvattnet av sanktionerna mot Moskva. Men en av de platser där det går är den turkcypriotiska utbrytardelen i EU-landet Cypern. Där är ryska investerare fortsatt välkomna och ryskt inflytande på uppgång. Oron ökar för att territoriet ska bli ett nav för rysk penningtvätt och de ryska pengaströmmarna in i gråzonsterritoriet är en utmaning för väst. De riktar även ljuset på Natomedlemmen Turkiet.</i></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Den kallas för “Nya Limassol.” Tidigare var İskele på norra Cypern känd som en sömnig stad nära havet. Men den senaste tiden har den genomgått en förvandling. Villor och lägenhetskomplex byggs för fullt. Affärsskyltar på ryska pryder gatorna. Priserna på bostäder har skjutit i höjden. Smeknamnet har staden fått efter sin föregångare, kuststaden Limassol på södra Cypern som med sina många ryska invånare och lyxbyggen utgjorde pulsådern för de ryska investeringarna på ön till dess att Ryssland gick till storoffensiv i Ukraina.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Då, vintern 2022, under hård internationell press, tvingades den grekcypriotiska regeringen att till slut agera mot de ryska tillgångarna som under årtionden hade vällt in på ön och gett södra Cypern rykte som tvättmaskin för ryska pengar. I november 2023 kunde dessutom det internationella journalistnätverket ICIJ, tyska Paper Trail Media och 67 andra medier runtom i världen – bland dem SVT:s Uppdrag granskning och Utrikesmagasinet – sampublicera resultatet av projektet Cyprus Confidential. Det visade att Cypern hade spelat en ännu större roll än vad som tidigare varit känt när det gäller att slussa pengar åt ryska oligarker trots sanktioner.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Nu för tiden är det annat ljud i skällan. Den grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides har utlovat ”nolltolerans” mot dem som försöker kringgå sanktioner, stärkt förbindelserna med Washington och dumpat Moskva.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><b><i>"Svart hål"</i></b><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: 16pt;">Men i den turkcypriotiska utbrytardelen på norra Cypern är ryska pengar fortsatt välkomna. Turkiet, som ockuperat den norra delen sedan 1974, har valt att inte införa sanktioner mot Moskva och det turkcypriotiska styret tycks ha följt i Istanbuls fotspår.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Det är goda nyheter för den som till följd av sanktioner behöver slussa vidare och investera sina ryska tillgångar någon annanstans. På den grekcypriotiska sidan förekommer uppgifter om att ryska företag har flyttat över till den turkcypriotiska delen. Misstankar florerar om att de nätverk av grekcypriotiska advokater och revisorer som länge hanterade ryska pengar ska ha hjälpt klienter från Ryssland flytta tillgångar till utbrytardelen.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Ryssar kan enkelt investera i exempelvis fastigheter på norra Cypern. Listan över utländska investerare i territoriet toppas av ryska, israeliska och iranska medborgare. Det finansiella systemet i den turkcypriotiska utbrytardelen är inte en del av det internationella Swift. I stället är bankerna nära länkade med Turkiet. Internationella transaktioner sker med Ankara som mellanhand. En turkcypriotisk analytiker beskriver det som fritt fram att skicka pengarna in på konton i norr, där både lokala turkcypriotiska banker och de stora turkiska bankernas filialer är verksamma.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Vill man köpa fastigheter med kryptovaluta går det också bra. Flera mäklarfirmor på norra Cypern marknadsför den möjligheten, på ryska. Just kryptovalutor och fastigheter har pekats ut som två nyckelområden globalt där ryska pengar investeras för att undvika sanktioner.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Enligt turkcypriotiska ekonomer är det också populärt för utländska investerare att använda sig av anonyma trusts, ett slags stiftelser, med exempelvis en advokatbyrå som mellanhand för att dölja tillgångar eller köpa upp fler fastigheter än vad som är tillåtet för utlänningar. En känslig fråga i sammanhanget är att en hel del fastigheter i İskele tros ha byggts på mark som tillhörde grekcyprioter innan ön delades 1974.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Under tiden stiger oron inom den västerländska diplomatkåren i Cyperns huvudstad Nicosia. Den brittiske ambassadören Irfan Siddiq beskrev nyligen norra Cypern som ett ”svart hål” och uttryckte oro över problemet med rysk penningtvätt i territoriet. Kommentarerna fick den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar att reagera ilsket och bestämt förneka att området skulle utgöra ett nav för sådan verksamhet.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-60874707086528161982024-01-20T20:53:00.008+01:002024-01-20T21:47:30.859+01:00Världen har länge efterfrågat fred – vilka är hindren?<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOf1a6O9zpBb8Ujn-iQ2aq9m6k4PlW8Ubfj6vmsAk9XWkH-EOKYxjLNjk3mUiDvKJ4wsk8kJLx_9RMUQ_zBAV5e4uuEMWnafOCBvoXANFjiLIuioFO6fUkL5FwCqtEoUDmDMb-TJsbwUyHzEKdHpEThtLrTOfyZDzJtRlymPnKafxHrVUaBfU2/s980/webp.webp" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="551" data-original-width="980" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOf1a6O9zpBb8Ujn-iQ2aq9m6k4PlW8Ubfj6vmsAk9XWkH-EOKYxjLNjk3mUiDvKJ4wsk8kJLx_9RMUQ_zBAV5e4uuEMWnafOCBvoXANFjiLIuioFO6fUkL5FwCqtEoUDmDMb-TJsbwUyHzEKdHpEThtLrTOfyZDzJtRlymPnKafxHrVUaBfU2/w400-h225/webp.webp" width="400" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">När kriget i Gaza är över måste idén om en tvåstatslösning väckas till liv igen. Det kan framstå som utopiskt just nu, men de allra flesta inser att det är enda möjliga vägen till hållbar fred. En tvåstatslösning har också brett politiskt stöd i vår del av världen och är den enda vägen till hållbar fred.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det mänskliga lidandet är enormt på båda sidor. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Samtidigt har många tusen palestinier dött i kriget, varav förfärande många barn.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Israels mål, att slå ut Hamas militära förmåga, är därför både förståeligt och legitimt. Om det lyckas skänker det dessutom nytt hopp till de palestinier som i många år lidit under Hamas auktoritära, islamistiska styre.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Civila måste skyddas. Civila och civil infrastruktur får inte göras till måltavlor. Hamas och och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom civila och använda dessa som mänskliga sköldar.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Israel ska så långt som möjligt undvika att skada civila när de utövar sin rätt att försvara sig. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det ökande bosättarvåldet på Västbanken är mycket oroande. Israel måste på allvar ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet och upphöra med expansionen av bosättningar. Den svenska regeringen välkomnar därför att vi inom EU närmare diskuterar möjligheten att agera mot extrema bosättare som utför våldsdåd mot civila.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">En hållbar fred bygger på en tvåstatslösning. Vi får inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida. Här ingår att stoppa återkommande våldcykler, hantera underliggande orsaker till konflikter och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. En förhandlad tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><br /><p></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-21816112944178084262023-12-04T19:42:00.001+01:002023-12-04T19:44:23.933+01:00Sverige ska försvaras för fred, frihet och framtida säkerhet.<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"></span></span></i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyoDPMqzVcceBX6jKtGqaA14jwUMPXWXi-I0UvrGzRG0qIMLgIC2oQYegDNyYvO9xXbw7vu66IACccW6OjyKogcl-Z3QOFqos9a2uzX5QUcXi-89tJMrtVnCAHX3dn4Ok5b1VPe_gx55EGSzp4eAcMbYJGzCgKmTtoXd2sssaW65RUl9qRQeZ3/s275/images.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="183" data-original-width="275" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyoDPMqzVcceBX6jKtGqaA14jwUMPXWXi-I0UvrGzRG0qIMLgIC2oQYegDNyYvO9xXbw7vu66IACccW6OjyKogcl-Z3QOFqos9a2uzX5QUcXi-89tJMrtVnCAHX3dn4Ok5b1VPe_gx55EGSzp4eAcMbYJGzCgKmTtoXd2sssaW65RUl9qRQeZ3/s1600/images.jpg" width="275" /></a></span></i></div><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /><br /></span></i><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><i><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Devisen låter enkel, men låsningarna är många beroende på en felaktig säkerhetspolitisk inriktning.</span></span></i></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Sveriges militärstrategiska läge i Norden är av största betydelse för USA/Nato och Ryssland. Rätt försvarat kan detta stora geografiska område betyda mycket för fred, frihet och säkerhet i Norden och för Europa.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Ett folkförsvar över hela ytan verkar krigsavhållande mot alla typer av krig, upp till och med ”det osannolika kriget”. Anfall mot ett försvarat område kräver flyginsatser, och därmed är båda stormakterna involverade och nivån på det osannolika kriget lagd. Låsningen sedan andra världskriget är att krigsplanläggning och resurser hat lagts på ett frontalkrig i Östersjöområdet, medan försvar av vårt markterritorium har försummats.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Jag anser att ett folkförsvar är ett starkt motstånd mot allt slags krig, från ”gröna gubbar” till det osannolika storkriget. Folkförsvaret hindrar enkla manövrar mot vårt markterritorium och kan långsiktigt göra motstånd.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Aldrig tidigare har vårt folkförsvar med allmän värnplikt, med god utbildning haft så stor betydelse som i dagens och morgondagens säkerhetspolitiska situation. Det militära försvaret ska anpassas till hela ytan. Sättet att föra strid bestäms av våra försvarsbetingelser, och vi bestämmer också över tidsfaktorn genom indirekt defensiv krigföring. Javisst ska det vara så, även i en oviss framtid.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">USA/Nato har klart offensiva behov och har förhandlat sig till ett värdlandsavtal med Sverige och övningsverksamhet här. Det betyder att vi har förlorat en strategisk/operativ fördel för avspänning och för fred. Carl Bildts och Fredrik Reinfeldts regeringar har lett Sveriges säkerhetspolitik närmare kriget och därmed försvagat Sverige som en fredsfrämjande faktor.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Den starkaste låsningen mot en given lösning för fred finns i ointresset för militära faktorer, okunnighet, ett stort materielberg (hemligt för medborgarna) som inte är användbart i folkförsvaret och en påtaglig tystnad i från dem som utvecklat den så kallade solidaritetsförklaringen.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Beträffande solidaritet. Sverige kan inte visa tydligare solidaritet än att försvara hela sitt vidsträckta markterritorium. Detta försvar är grundläggande.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-61034974035976004362023-11-27T21:14:00.003+01:002023-11-27T21:21:39.458+01:00Snart kan FN:s stora fredsinsatser i Afrika vara förbi.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Förenta nationernas fredsbevarande trupper står inför en massiv förtroendekris i Afrika. Tillbakadragandet i Mali pågår under kaosartade former och i jättelandet Kongo-Kinshasa har FN-insatsen beordra.tas ut i förtid. Världsorganisationens uttåg väcker flera viktiga frågor om framtidens säkerhetsordning på kontinenten.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I slutet av november stängde FN den nionde av sammanlagt tolv baser i Mali. Vid årsskiftet ska hela styrkan Minusma, på omkring 10 000 soldater och 1 500 poliser, ha lämnat landet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Relationen mellan Minusma och Malis ledning har gradvis försämrats sedan en militärkupp 2020. I juni i år nåddes lågvattenmärket då övergångsregeringen kallade FN-insatsen ”ett misslyckande” och krävde dess omedelbara tillbakadragande. FN:s säkerhetsråd röstade för att avbryta uppdraget eftersom det inte längre hade stöd av värdnationen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den tio år långa FN-insatsen har varit en av de mest riskfyllda i världen. Över 370 av Förenta nationernas anställda har dött, många i attacker riktade mot Minusma.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Malis utrikesminister Abdoulaye Diop har anklagat FN för att ha blivit en del av landets säkerhetsproblem, men kritik har också riktats mot värdnationen. USA:s FN-ambassadör Jeffrey DeLaurentis sade inför säkerhetsrådet i april att det maliska styret betedde sig ”oansvarigt” när man hindrade Minusma att utföra spaningsflygningar. Även från andra håll har regimen anklagats för att försöka begränsa Minusmas rörelsefrihet, dess möjlighet att undersöka misstänkta övergrepp mot civilbefolkningen och dess åtaganden för att främja en politisk process så att fredliga val kan hållas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><em><span style="font-family: "Noto Serif", serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #2b00fe;">Av tolv aktiva FN-insatser i världen finns sex i Afrika.</span><o:p></o:p></span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGVrywjbEtDA-eiYZiHmO2rKWhBu1Vf25hHFX5YMcmRFhmtlXRRnZTAhJbErTEJqbGfMU8bIFJu0BgA4w5rNbdT_DA_ceoJbtpCXCuA77jk4bOHdK4-wy8odMFvGMwEr0OWJudFGb_0Rv7Q-4L-gUD3eQSwm8pjY8ng5fwPfETn_A9al2ceS_l/s900/fn-i-afrika-karta-ny.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="623" data-original-width="900" height="272" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGVrywjbEtDA-eiYZiHmO2rKWhBu1Vf25hHFX5YMcmRFhmtlXRRnZTAhJbErTEJqbGfMU8bIFJu0BgA4w5rNbdT_DA_ceoJbtpCXCuA77jk4bOHdK4-wy8odMFvGMwEr0OWJudFGb_0Rv7Q-4L-gUD3eQSwm8pjY8ng5fwPfETn_A9al2ceS_l/w391-h272/fn-i-afrika-karta-ny.jpg" width="391" /></span></a></div><span style="font-size: medium;"><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kaotiska former<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Gapet mellan vad Mali hade önskat att FN skulle göra och insatsens faktiska mandat har bäddat för en djupgående förtroendekris.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">– Jag tror att vissa afrikanska regeringar anser att FN lägger för mycket tid på att prata om mänskliga rättigheter och för lite tid på att döda upprorsmakare, sade Richard Gowan, expert vid tankesmedjan International Crisis Group, i en intervju med den franska nyhetsbyrån AFP strax innan mandatet för Minusma gick ut i juni.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Tillbakadragandet har genomförts under delvis kaosartade former. Utrustning som FN inte har fått föra ut ur landet har förstörts och regeringen har nekat trupperna flygunderstöd vid förflyttning. Minst en FN-konvoj har attackerats i samband med uttåget.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Minusmas frånvaro har redan satt det sköra säkerhetsläget i gungning. Strider mellan den maliska armén och rebeller från ökenfolket tuareger har utbrutit i norr, och fredsavtalet som tuaregerna och den dåvarande regeringen skrev under 2015 har skjutits i sank. Även jihadisterna har trappat upp sina våldskampanjer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Efter att i fjol även ha kastat ut den franskledda multinationella styrka som varit på plats i landet sedan 2013 ställer Mali sitt hopp till Ryssland i kampen mot upprorsmakarna. I nuläget beräknas mellan 500 och 1 000 soldater från Wagnergruppen befinna sig i landet. Deras framfart har fått hård kritik från människorättsorganisationer som pekar på ryssarnas brutala behandling av civilbefolkningen, inklusive utomrättsliga avrättningar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Vissa bedömare befarar att utökat krig, eller fullständig kollaps, nu väntar i Mali.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">"Bedrövlig" fredsinsats<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I september begärde även Kongo-Kinshasa att FN skulle dra tillbaka sin styrka Monusco med början i december – ett år före utsatt tid.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">– Det är bedrövligt att en fredsinsats som pågått i 25 år inte har klarat av att bemästra rebelluppror och väpnade konflikter, sade Kongos president Félix Tshisekedi vid ett möte i FN:s generalförsamling.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Brytningen mellan FN och Kongo kom inte som någon överraskning. En tidigare FN-insats med förkortningen Monuc hade uppgiften att övervaka ett eldupphöravtal från 1999 som inte hörsammades av de stridande parterna. Monuc drogs delvis tillbaka 2010 och ombildades till stabiliseringsstyrkan Monusco. Redan då talade den sittande regeringen om att FN borde lämna landet helt.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Genom åren har FN-anställda dessutom anklagats för sexuella övergrepp mot civila. Det är brott som FN kan utreda, men inte självt pröva i domstol. Det är upp till de enskilda truppbidragande länderna att väcka åtal mot misstänkta gärningsmän.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i>Katastrofala scener<br /></i></b>Några veckor före Tshisekedis beslut att påskynda Monuscos avfärd hade katastrofala scener utspelat sig i staden Goma då folkliga protester mot FN-styrkan ledde till att regeringsarmén öppnade eld mot demonstranterna. Ett 40-tal människor dödades. Det är inte första gången som demonstranter uttryckt sin ilska mot vad de anser vara världsorganisationens oförmåga att skapa fred i landets krigshärjade delar.<b><i><o:p></o:p></i></b></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Värdnationerna och FN saknar en gemensam hållning till uppdragen. De utsända FN-trupperna i Kongo och Mali har heller inte lyckats bygga förtroende, och därmed legitimitet, hos lokalbefolkningen, summerar Anjali Dayal, professor i global politik vid Fordham-universitetet i New York.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Denis Tull, expert på afrikanska säkerhetsfrågor och chef för det tyska projektet Megatrends Afrika, skriver i en rapport att dagens konflikter på kontinenten är betydligt mer komplexa än tidigare, vilket gör uppdragen svårare. Säkerhetsrådet har heller inte hängt med i utvecklingen, utan fortsatt att anta resolutioner med överambitiösa och orealistiska mandat enligt Tull.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Detta är två av de anledningar som brukar nämnas som förklaring till de problem som de stora FN-insatserna tampas med.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">AU i stället?<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Men det är inte enbart en fråga om fred och säkerhet. ”Politiska snarare än säkerhetsmässiga hänsynstaganden ligger bakom kraven på FN:s tillbakadragande”, skriver tre bedömare i en artikel i den afrikanska säkerhetspolitiska publikationen ISS Today. De ställer frågan: Är kontinenten redo att fylla det säkerhetsvakuum som tveklöst kommer att uppstå?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Författarna sätter fokus på vilka möjligheter som kontinentens stora samarbetsorganisation Afrikanska unionen (AU) har att ersätta FN:s fredsbevarande trupper. Hittills, anser de, har regionala och nationella försök inte gett önskat resultat. Det finns i dag sju regionala fredsoperationer med varierande grad av stöd från AU.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En sådan är den styrka från Östafrika som jämte Monusco har uppdraget att upprätthålla fred och säkerhet i östra Kongo.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I dag finns även tre AU-insatser på kontinenten. Två av dem omfattar bara några tiotal personer och är observatörsuppdrag, men i Somalia har AU-styrkan Atmis 17 500 fredsbevarande soldater och mandat från FN i ryggen. Tanken är att Atmis gradvis ska lämna över till den inhemska regeringen, en utfasning som Somalia har bett FN att skjuta på framtiden på grund av det försämrade säkerhetsläget.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En avgörande faktor i sammanhanget är finansieringen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Fredsbevarande uppdrag är kostsamma. Bara Monusco, som är en av FN:s dyraste, beräknas kosta omkring tio miljarder kronor om året.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Andra lösningar<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Utöver finansiering är bristande politisk vilja det största hindret för AU:s egen snabbinsatsstyrka African Standby Force som etablerades 2003 – på pappret. Ännu har inte någon fysisk styrka sett dagens ljus. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">”Nu krävs nya lösningar, kontinentala såväl som regionala. Det är också brådskande att ta fram ett ramverk som kan ligga till grund för FN:s finansiering av AU:s fredsoperationer”, skriver de tre bedömarna i ISS Today.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Richard Gowan och Daniel Forti från International Crisis Group tar också upp frågan om finansiering:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">”Om säkerhetsrådet och AU kan komma överens om ett finansieringssystem för AU-ledda fredsmissioner kommer utrymmet för FN:s blå baskrar att krympa ytterligare även om FN fortsatt skulle kunna spela en viktig roll för teknik- och logistikstöd”, skriver de i en analys.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Med eller utan finansieringssystem ser Gowan och Forti framför sig hur regionala och bilaterala lösningar, privata arméer likt Wagner samt andra spelare kommer att få ökad betydelse för freds- och säkerhetsarbetet i Afrika.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">"Stormakten" Rwanda<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Detta har varit särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken som redan 2017 bjöd in Wagner till landet och några år senare skrev ett mellanstatligt säkerhetsavtal med Rwanda.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det lilla landet är, kanske något oväntat, det som har bidragit med näst flest fredsbevarande soldater i Afrika. Rwandierna har fått rykte om sig att vara effektiva och disciplinerade. Rwanda har avvärjt säkerhetskriser i såväl Centralafrikanska republiken som Moçambique. Arméns popularitet rimmar också väl med president Paul Kagames strävan att göra Rwanda till en ansvarsfull världsspelare med hög moral.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Tiden för de afrikanska FN-insatserna med många tusentals personer kan vara förbi. I det policydokument som är tänkt som underlag för att forma ett framtida FN läggs mycket fokus på förebyggande diplomati, uppbyggnad av regionala säkerhetsstrukturer och översyn av fredsoperationerna för att bättre spegla dagens verklighet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">– En fredsbevarande insats kan inte lyckas om det inte finns någon fred att bevara, sade FN:s generalsekreterare António Guterres vid ett tal i juli. Han poängterade även att morgondagens fredsbevarande operationer bör sträva efter att vara mindre, mer flexibla och ha tydliga strategier för hur de ska avsluta sina insatser.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: 14pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr_J76RuTf1udNpyoaYkf2fhgxT9Sypvt-Mw4dQBWrWMwj6VVa_gVfixffmJGU6tQmvu0i26fJsQpbECkbNBWMKwjWwRSoBLLUCe-WF2MXOz9XH6pIcyC_MVJkB2Nvp1OsamU4f3ksKJwquw6M9zXUpMU4CdrgxL6qZcyVlJnmBOwM2qRlmLbS/s778/fn-mali-svenskar.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="255" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr_J76RuTf1udNpyoaYkf2fhgxT9Sypvt-Mw4dQBWrWMwj6VVa_gVfixffmJGU6tQmvu0i26fJsQpbECkbNBWMKwjWwRSoBLLUCe-WF2MXOz9XH6pIcyC_MVJkB2Nvp1OsamU4f3ksKJwquw6M9zXUpMU4CdrgxL6qZcyVlJnmBOwM2qRlmLbS/w383-h255/fn-mali-svenskar.jpg" width="383" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><em><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><span style="color: #2b00fe;"><br /></span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><em><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><span style="color: #2b00fe;">Svenskar hör till dem som deltagit i FN-insatsen i Mali. </span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><em><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><span style="color: #2b00fe;">2021 fick 200 av dem medalj för sitt arbete där.</span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><em><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></em></p><p></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-37006593446891594962023-10-12T09:38:00.007+02:002023-10-12T17:34:29.553+02:00Israels 11 september!<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"></span></i></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKQrepvop6N_jsCjB0HJQo-9tryFpsyHrQOUg_NE2Z9n5qzWU7GFWOJC8L-n0ZZ8oG62kvCQNg9dvG99SslfXzZsgg-9Q8cQ6bC3xaxR5z1PA6F4VnH_gIMRIQV-UnzRDfLwpqydgvkd-6VZnJhqaZDZGSTYXjYA0lUQajsG5w0vQnih-Q1vXr/s778/imagebamgt.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKQrepvop6N_jsCjB0HJQo-9tryFpsyHrQOUg_NE2Z9n5qzWU7GFWOJC8L-n0ZZ8oG62kvCQNg9dvG99SslfXzZsgg-9Q8cQ6bC3xaxR5z1PA6F4VnH_gIMRIQV-UnzRDfLwpqydgvkd-6VZnJhqaZDZGSTYXjYA0lUQajsG5w0vQnih-Q1vXr/s320/imagebamgt.png" width="320" /></a></span></i></b></div><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /><br /></span></i></b><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Hamas stora attack in på israeliskt territorium väcker jämförelser med Pearl Harbor och 11 september och lär leda till en ny syn på landets säkerhet. Islamiströrelsen ska nu krossas och en återockupation av Gaza kan inte uteslutas. Kritiken i Israel är redan enorm sedan man tagits på sängen, och det är tveksamt om premiärminister Benjamin Netanyahu i längden kommer att kunna sitta kvar.<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><span class="apple-converted-space">Jag </span>ser tre skäl till att Hamas valde att slå till just nu. För det första kan islamiströrelsen ha uppfattat det som om Israels säkerhet är försvagad på grund av de stora protester som pågått en längre tid mot regeringens planer på att reformera rättssystemet – och urholka det enligt kritikerna. I samband med det har regeringskritiska reservister valt att inte lista sig som tillgängliga för militären. Ett annat skäl kan vara närmandet som pågått en tid mellan Israel och olika arabstater – bland annat Marocko, Förenade arabemiraten och nu senast USA-ledda förhandlingar med Saudiarabien om ett normaliseringsavtal.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det har mött stark kritik från palestinska organisationer, som påpekat att situationen för palestinierna och frågan om en palestinsk stat inte har lyfts in i de förhandlingarna. Att få tillbaka Palestinafrågan på den här regionala arenan skulle vara en anledning till att Hamas väljer att agera väldigt kraftfullt nu.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det tredje skälet, är att det sannolikt är ett sätt för Iran, som stöder Hamas, att positionera sig gentemot sin rival Saudiarabien och i relation till USA. Enligt uppgifter i den amerikanska tidningen Wall Street Journal var den iranska regimen inblandad i planeringen av operationen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Företrädare för Hamas säger också att man har fått stöd från Iran och anger ett ytterligare skäl till attacken: ett svar på det ökande våldet från judiska bosättare på Västbanken mot den palestinska befolkningen där.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Överträffad attack<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Svaret från Israel är och kommer att bli extremt kraftfullt, särskilt som att attacken var och är så mycket mer än de raketbeskjutningar från Gazaremsan som Hamas brukar ägna sig åt. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Man måste ta med i beräkningen att Hamas har gått in i flera städer och byar en bra bit in i södra Israel, skjutit ihjäl ett stort antal civila i deras hem och bilar och på en musikfestival, och dessutom tagit med sig fler än 100 civila och soldater som gisslan. Det gör att svaret kommer att bli ännu mycket kraftigare än det vi har sett tidigare.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det finns ingen möjlighet för Israel i det här läget att gå med på vapenvila i ett tidigt skede. Målet är att ta bort Hamas ledning och det finns till och med de i Israel i dag som talar om en återockupation av Gazaremsan. (Israel lämnade området 2005)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Omfattande bombningar under lång tid lär vänta, och det kan bli fråga om att sätta in marktrupper. Det går en chockvåg genom Israel nu och många pratar om detta som landets nine-eleven, att det här kommer att förändra Israel i grunden, och Israels förhållande till omgivande stater och inte minst till Hamas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i>Netanyahu ansatt</i></b><br />Jag tror att vi nu ser ett nytt kapitel i Israels historia. Det finns likheter med yom kippur-kriget (även kallat oktoberkriget). Även det ägde rum på en högtid, yom kippur, och hade det här överraskningsmomentet i attacken.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I det fallet gick en allians av arabländer till attack mot Israel den 6 oktober 1973 – Hamas anföll dagen efter 50-årsdagen av det anfallet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Eftersom det denna gång rör sig om storskalig terror en bra bit in i Israel, och med många civila dödsoffer, jämförs den också alltmer med 11 septemberattacken mot USA 2001, som förändrade den amerikanska säkerhetsdoktrinen i grunden. Attacken kommer att få stora, långsiktiga konsekvenser och förändra säkerhetstänkandet i Israel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Händelserna slår även mot möjligheten att något slags process i förhandlingarna med palestinierna skulle kunna ta fart igen, en fråga som har varit död sedan långt tillbaka.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br />Vad gäller styret i Israel är premiärminister Benjamin Netanyahu sedan tidigare hårt ansatt. Demonstrationer har rasat en längre tid mot regeringens reformer av rättssystemet, som kritikerna anser är ett angrepp på rättsstaten för egna syften. Den högerpopulistiske regeringschefen är också föremål för en rättsprocess där han misstänks för korruption.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Extremt hård kritik<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ändå sitter han kvar – hittills. Många anser att Netanyahu har kunnat sitta kvar för att han framför allt har garanterat israelerna två saker: god ekonomi och mycket hög säkerhet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Men nu regerar Netanyahu i en koalition med bland andra högerextrema religiösa sionister, som hårt driver frågan om annektering av Västbanken, liksom reformeringen av rättssystemet som tidigare nämnts.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Netanyahu har nu stora problem både på kort och lång sikt, Hans koalitionspartner anses inte kompetenta, har inte gjort militärtjänst och det finns en stor förtroendeklyfta mellan den militära ledningen och regeringen. En samlingsregering med de stora oppositionsledarna kan tillföra kompetens och minska klyftan.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">På lång sikt kommer premiärministern att utmanas av de omfattande utredningar som kommer att granska vad som har gått fel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Netanyahu kommer att lägga ansvaret på den militära ledningen, underrättelse- och säkerhetstjänsten, men huruvida han kommer att lyckas med detta är svårt att säga.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kritiken i Israel är extremt stor redan nu om hur detta kunde hända. Var fanns militären? Vad gjorde underrättelsetjänsten? Varför har ingen sett detta komma? Jag har svårt att se hur Netanyahu ska kunna ta sig ur detta, men samtidigt är han en oerhört skicklig politiker som ju har lyckats manövrera sig ur det mesta.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><span style="background: repeat white;">Den palestinsk-israeliska konflikten präglas inte bara av oförsonlighet mellan de båda huvudkontrahenterna. I internationell opinion är sympatierna ofta grundmurade sedan gammalt. Men här kan något vara på väg att hända, åtminstone i de politiska ledarskikten.</span><o:p></o:p></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijD22Pqe7EvJz4zX0jsfOotmcj6qvqoCz-JYDPMX-fiKrbCAvhgVx7sJVpA2unV1bCKgBYhIC7rJtjtU9cioFKz0yPxlBXfpfHhedc-q-aTLf2674RhWm_EHN3FtlUPHbIJ8keTWOR1X7lekYk58mh3CSyRw53F9HFcKuQnVd4lnKdfC6kNXUP/s778/imageq5xcn.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijD22Pqe7EvJz4zX0jsfOotmcj6qvqoCz-JYDPMX-fiKrbCAvhgVx7sJVpA2unV1bCKgBYhIC7rJtjtU9cioFKz0yPxlBXfpfHhedc-q-aTLf2674RhWm_EHN3FtlUPHbIJ8keTWOR1X7lekYk58mh3CSyRw53F9HFcKuQnVd4lnKdfC6kNXUP/s320/imageq5xcn.png" width="320" /></a></div><br /><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 14pt;"><br /></span><p></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><i><br /></i></b></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><i><span style="font-size: medium;">Sympatier för Israel</span></i></b></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En del av det vi ser nu, är också en följd av rivaliteten om makten på de palestinska områdena, mellan framför allt Hamas, som styr i Gaza, och Palestinska myndigheten, med säte i Ramallah på Västbanken.</span></p><p class="MsoNormal" style="box-sizing: border-box; margin: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Palestinska myndigheten är helt irrelevant och har varit det en länge tid. Att palestinier stödjer Hamas har mycket att göra med Palestinska myndighetens inkompetens och korruption.</span><span face="Calibri, sans-serif"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-68398571354819899592023-10-02T19:00:00.001+02:002023-10-02T19:02:53.436+02:00Polskt ödesval viktigt för hela Europa.<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhca2GgB8C2kR1FpiykG1i1ik9NfyiwHON9y_QsShqRameq1efJwy5aGVr1dgLZh_f9fFkZck66hnvxBWrtBmfryUvPM6pW9n9KYcQW_4eMuinhA4fcshYtLOwRepEUKPIdkzc9rWJkaS9zl4OW_zNuD-nwzElW-PgupSv5ij4dLfGxEsFyWNnc/s778/imagefqqh.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="494" data-original-width="778" height="203" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhca2GgB8C2kR1FpiykG1i1ik9NfyiwHON9y_QsShqRameq1efJwy5aGVr1dgLZh_f9fFkZck66hnvxBWrtBmfryUvPM6pW9n9KYcQW_4eMuinhA4fcshYtLOwRepEUKPIdkzc9rWJkaS9zl4OW_zNuD-nwzElW-PgupSv5ij4dLfGxEsFyWNnc/s320/imagefqqh.png" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">När EU:s femte största land går till vallokalerna den 15 oktober står stora värden på spel i en omskakande tid på den europeiska kontinenten.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">På ena sidan står ett regeringsparti som allmänt anklagas för att montera ner rättsstaten och demokratin och är på kollisionskurs med stora delar av EU.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">På den andra sidan en koalition som går till val på att Polen åter ska bli en anständig och betydande aktör inom europeisk politik. Båda sidor talar om ett ödesval för framtiden<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Högerpartiet Lag och rättvisa (PIS) har nu suttit vid makten i Polen i åtta år. De har kännetecknats av isolering inom EU och nedmontering av den inhemska rättsstaten. Inför valet slåss man nu med näbbar och klor för att sitta kvar ytterligare fyra år.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Lag och rättvisas politik under dessa år har kännetecknats av ett ”enväldesstyre” där ingen hänsyn vid utformning av nya lagar har tagits till oppositionspartierna. Enbart i undantag har nya lagar skickats på remiss till organisationer utanför parlamentet. Lag och rättvisas paroll har i stället varit att partiet med egen majoritet i sejmen representerar hela det polska folket.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Stark konflikt med EU<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Landets rättssystem har därtill konsekvent attackerats, politiserats och nedmonterats.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Polens public service-bolag – såväl radio som TV – har förvandlats till renodlade propagandakanaler för Lag och rättvisa och partiet har genom ett stort statligt bolag köpt upp majoriteten av landets regionala tidningar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Polen har genom detta kommit i stark konflikt med Europeiska unionen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Domstolen har straffat Polen, EU-parlamentet har i flera uttalanden skarpt kritiserat landet och EU-kommissionen har tills vidare innehållit betydande penningstöd till Polen, däribland hela den så kallade återuppbyggnadsfonden efter covidpandemin, vilken för Polens del teoretiskt uppgår till motsvarande cirka 400 miljarder kronor.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Polen är i dag inte längre en fullvärdig demokrati utan en alltmer auktoritär stat. Som i alla sådana stater har utvecklingen gått hand i hand med maktfullkomlighet och korruption.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Vill göra Polen rumsrent<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Lag och rättvisas politiker vägrar att ställa upp i offentliga debatter före valet. Deras politiker vägrar också regelbundet att svara på frågor från journalister och när talmannen i den polska senaten, Tomasz Grodzki, som tillhör oppositionen, utnyttjade sin rätt att i offentlig TV hålla ett kort tal till nationen uppmanade premiärminister Mateusz Morawiecki landets tittare att ”stänga av TV-apparaterna”. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det var så vi gjorde under den kommunistiska tiden när landets ledare general Jaruzelski skulle tala till oss, sade Morawiecki. Det kan för en svensk publik liknas med om Magdalena Andersson fortfarande vore statsminister och skulle uppmana svenska folket att stänga av TV-apparaterna eller byta kanal om riksdagens talman Andreas Norlén från Moderaterna skulle hålla tal till nationen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="font-size: medium;">Den polska demokratiska oppositionen består i dag av fyra grupperingar som lovat att de gemensamt är beredda att bilda regering om de tillsammans får majoritet i den nya sejmen. </span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuAIA70_feZdlkOsdfjrK5YLYZfQelPY2OruPuteTJzBKD8jCjj2_k9dYgY2A_t4bDHb-gcZSoMxto3T4xXVcK72FvbajCwGDeLdUv7prbYclvsJM_nXXpCbxdVnbYrHAkOOAl3dGHamt9Ii1cdgLvwZcBQMmQao57rMGTvGOVHfajz-_HJ2BW/s4032/IMG_0896.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjuAIA70_feZdlkOsdfjrK5YLYZfQelPY2OruPuteTJzBKD8jCjj2_k9dYgY2A_t4bDHb-gcZSoMxto3T4xXVcK72FvbajCwGDeLdUv7prbYclvsJM_nXXpCbxdVnbYrHAkOOAl3dGHamt9Ii1cdgLvwZcBQMmQao57rMGTvGOVHfajz-_HJ2BW/s320/IMG_0896.jpeg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det största partiet är Medborgarplattformen som leds av den före detta ordföranden för Europeiska rådet (EU-ländernas ledare) Donald Tusk. Tillsammans med ett par mindre partier, däribland De gröna, utgör de Medborgarkoalitionen. Polens traditionella bondeparti, som kan liknas vid svenska Centern, har bildat en koalition med det relativt nybildade partiet 2050. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Denna koalition går till val under namnet Tredje vägen. De olika vänstergrupperna har sedan 2021 slagit sig samman till partiet Nya vänstern.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><span style="background: repeat white;">Utöver traditionella vallöften om sociala välfärdsreformer, däribland högre löner inom vården och skolväsendet och bättre villkor för landets pensionärer, är det två saker som dessa tre grupperingar har gemensamt: att återställa rättsväsendet samt se till att Polen åter blir en demokratiskt accepterad och betydande politisk spelare inom Europeiska unionen.</span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background: repeat white;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Avgörande för vilken sida som ska segra i valet blir förmodligen vem som lyckas mobilisera flest nya väljare samt vinna över de osäkra. Medborgarkoalitionen försöker mobilisera yngre och kvinnliga väljare bland annat genom att lova att upphäva den stränga abortlag som Lag och rättvisa infört. I stället lovar man att införa fri abort upp till den tolfte veckan av en graviditet.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: 14pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-54212986168929127312023-06-26T12:43:00.002+02:002023-06-26T12:46:26.923+02:00Fler privatarméer kan utmana Putin.<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirkJ8jjvysX77Ugy0qHGdaXJ5Bltpg-oYkrZeDaQgDeBcyoDX3PmjDJ9njfBqcijQESVYj-xxMV364m0wvxjy7U4G9DJPnx2MAsH5G1etYjEqGkPMqH0ZuIOtAJSVWN_DxDj1apgZKpk3f7IWDF9FjyXijBhxuzzqYFsT95xcGOnAyvDGq4UGe/s425/image.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="240" data-original-width="425" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirkJ8jjvysX77Ugy0qHGdaXJ5Bltpg-oYkrZeDaQgDeBcyoDX3PmjDJ9njfBqcijQESVYj-xxMV364m0wvxjy7U4G9DJPnx2MAsH5G1etYjEqGkPMqH0ZuIOtAJSVWN_DxDj1apgZKpk3f7IWDF9FjyXijBhxuzzqYFsT95xcGOnAyvDGq4UGe/s320/image.jpg" width="320" /></a></div><br /> <p></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Wagnergruppens myteri är den största utmaningen mot det system som Putin har byggt upp under sin tid vid makten, anser den ryske militärexperten Aleksandr Golts vid Centrum för Östeuropastudier.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Presidenten är förödmjukad och myteriet kan kraftigt försvaga arméns stridsmoral i Ukraina.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Och nu ser andra ryska privatarméer att de kan utmana makten. <span style="background: repeat white;">När Jevgenij Prigozjins styrkor gjorde myteri var det ett hårt slag mot det ryska systemet, där det inte finns någon maktdelning, där alla beslut fattas av presidenten som också är överbefälhavare.</span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /><span style="background: repeat white;">På ryska kallas detta system för ”styrd demokrati”, även om jag inte vet vad det har med demokrati att göra.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background: repeat white;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Nu är systemet som sådant utmanat, och myteriet utgjorde ett verkligt hot mot den ryska staten. Putin blev svårt förödmjukad när han inom loppet av en dag först lovade att straffa de skyldiga för att sedan ge dem amnesti.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Wagnergruppens snabba framryckning inne i Ryssland, som inte verkar ha stött på något motstånd, visar också på någonting annat som är viktigt: att regeringsarmén inte har någon strategisk frontlinje bakom Ukraina som annars hade kunnat stoppa Prigozjins soldater.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Vad som sker nu med Prigozjin är oklart, annat än att han tycks ha släppts in i Belarus. Och de av Wagnergruppens soldater som vill fortsätta strida i Ukraina får nu lov att ansluta sig till regeringsarmén, något som försvarsminister Sergej Sjojgu velat se en tid, men som Prigozjin motsatt sig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Alla har de nu fått tydligt bevisat för sig att om de vill göra någonting liknande så kan de lyckas. Kanske är det första gången som de inser det. Och de kommer att göra det i en krissituation.</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-10368162093721196532023-04-25T22:18:00.004+02:002023-04-25T22:20:33.953+02:00Lavrovs absurda ”show” visar FN:s maktlöshet.<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiyRCg0mG5njU3Q6igZqf8mMmYZouDveoQ9HXciqQ9b4_VAlyJQpY0GX5pkzRaWsF5RZsXRkwz92jXg4281n255LzKydhvtqUsr64c2cEFNhuX5cMCTPtuFI660Dmjk-eu_5Zu6Ow8oBFS4G1xEerxodkbNMtW5Naw3f8rTYJ1LikQbMU2ww/s1024/fa4cd020-fb14-48ec-845a-c798bf053233.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="576" data-original-width="1024" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiyRCg0mG5njU3Q6igZqf8mMmYZouDveoQ9HXciqQ9b4_VAlyJQpY0GX5pkzRaWsF5RZsXRkwz92jXg4281n255LzKydhvtqUsr64c2cEFNhuX5cMCTPtuFI660Dmjk-eu_5Zu6Ow8oBFS4G1xEerxodkbNMtW5Naw3f8rTYJ1LikQbMU2ww/s320/fa4cd020-fb14-48ec-845a-c798bf053233.jpg" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: x-large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Känns rent absurt när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sitter i ordförandestolen i FN:s säkerhetsråd och pratar om hur FN:s grundläggande principer ska upprätthållas. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Lavrovs smaklösa show sätter strålkastarljuset på hur tandlöst FN är i vissa avgörande lägen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Visst är det upprörande att Lavrov tillåts sitta där intill FN-chefen Antonio Guiterres och ge bilden av ett Ryssland som upprätthåller FN:s normer. Men det faktum att det kan ske sätter ljuset på något mycket allvarligare; FN:s oförmåga att ingripa i konflikter där någon av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar själva är inblandade.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">FN:s säkerhetsråd har ett roterande ordförandeskap mellan de 15 medlemmarna. Få uppmärksammade att Ryssland innehade posten även då Ukraina invaderades den 24 februari förra året. I chocktillståndet då fanns det så mycket annat som kändes viktigare.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">För att ordningen om det roterande ordförandeskapet ska kunna ändras krävs enighet i säkerhetsrådet. Det räcker att något av de fem länder som har vetorätt (USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien) säger nej för att stoppa en reform som exempelvis skulle utesluta ett land som bryter mot organisationens grundläggande principer, från att inneha ordförandeskapet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Därför kan Lavrov lugnt sitta kvar med klubban i näven medan övriga närvarande håller för näsan i avsky. Han kommer att sitta där igen om 15 månader även om Ukrainakriget fortfarande pågår.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Betydligt allvarligare är att Ryssland med sitt veto kan stoppa varje försök i säkerhetsrådet att införa FN-sanktioner mot Ryssland, lösa Ukrainakonflikten på diplomatisk väg eller i ett senare skede skicka fredsbevarande FN-trupper till landet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ett krig av den storleken och med den stora påverkan internationellt som Ukrainakriget har borde normalt sett ha stått överst på FN:s dagordning. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I stället kan man i stort sett räkna bort den organisation som efter de två världskrigen bildades för att åstadkomma en världsordning som byggde på att konflikter löstes genom förhandlingar och inte genom krig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">FN:s händer är bakbundna av Rysslands vetorätt precis som den i andra konflikter varit det av Kinas eller USA:s sätt att använda sina veton.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">FN:s generalsekreterare uttalar sig flitigt om hur Ryssland med kriget i Ukraina bryter mot FN-stadgan men det är inte mycket han kan göra för att stoppa det.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ryskstyrd världsordning<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I det stora hela har FN bara lyckats med en enda sak i Ukrainakriget och det är att tillsammans med Turkiet medla fram avtalet som gör att Ukraina trots kriget kan exportera sin spannmål via Svarta havet till många fattiga länder som är beroende av den.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Avtalet går ut om mindre än en månad men det finns goda chanser att det kan förlängas av den enkla anledningen att det även gynnar Ryssland.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Många av de länder som köper Ukrainas spannmål är traditionellt Rysslands allierade. Putin vet att han numera inte kan räkna med annat än dålig pr. i västvärlden men han vill gärna ligga bra till hos de utvecklingsländer som han hoppas samla runt sig kring en ny ryskstyrd världsordning.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">FN har gjort nytta även i ett annat avseende.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">När Ryssland blockerat frågan i säkerhetsrådet har FN:s generalförsamling två gånger röstat mot överfallet på Ukraina och för att Ryssland omedelbart måste dra tillbaka sina trupper.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Varje gång har över 140 av FN:s 192 medlemsländerna röstat mot Ryssland. Ett antal har lagt ner sina röster medan bara ett fåtal länder i stil med Belarus och Nordkorea röstat till Rysslands fördel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Så det har ändå blivit tydligt hur isolerat Ryssland är på världsscenen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I morse hörde jag FN:s förre rättschef Hans Corell uttala sig i radions P1 om att det krävs mer av statsmannaskap och att de stora länderna måste uppmanas hårdare att upprätthålla FNs principer. En from förhoppning som i dagens läge tyvärr framstår som naiv.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Samtidigt är lätt att gnälla över FN:s impotens men kanske ska vi vara tacksamma över att det fortfarande finns åtminstone en enda arena där hela världens ledare kan mötas hur oeniga och osams de än är.</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-90577061663429473842023-04-12T18:53:00.003+02:002023-04-12T18:54:01.617+02:00Ubåtspakt får Australien att våndas.<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"></span></b></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh84e7zdVtDlXNKLK3127_wKtHHAsZOgICcK1hArDUe7m86WvnCsUaN8xtQFj_-Mzp8A63wqIp19AsNkHMeX29uI-C342Sv1zzLnVcSZ9bUGI30TdW_pKmCBRA4U_F77V8xIbBm5IdbzVhO9G3Ko4C9jQSJ25brr9eJsHP_nX7exB_Qwy00yg/s778/imagejkp.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh84e7zdVtDlXNKLK3127_wKtHHAsZOgICcK1hArDUe7m86WvnCsUaN8xtQFj_-Mzp8A63wqIp19AsNkHMeX29uI-C342Sv1zzLnVcSZ9bUGI30TdW_pKmCBRA4U_F77V8xIbBm5IdbzVhO9G3Ko4C9jQSJ25brr9eJsHP_nX7exB_Qwy00yg/s320/imagejkp.png" width="320" /></a></b></div><b><br /><br /></b><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #222222; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I Australien pågår en utrikespolitisk identitetskris efter beställningen av amerikanska atomdrivna ubåtar. Den utlösande faktorn är ett allt aggressivare Kina, som även fått andra västorienterade länder i Asien att rusta upp militärt. Xi Jinpings närmande till Vladimir Putins Ryssland väcker farhågor om en ny geopolitisk kraftmätning i regionen kring Indiska oceanen och Stilla havet.</span></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den australiska flottan kommer att utökas med åtta stycken atomdrivna ubåtar. Det gemensamma Aukus-projektet som ska pågå fram till 2040-talet beräknas kosta uppemot motsvarande 7 000 miljarder kronor.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Redan i år inleds manövrer med amerikanska och brittiska atomubåtar, av Virginia- respektive Astute-klassen. Sedan är tanken att Australien ska köpa fem amerikanska ubåtar med placering vid flottbasen i Perth, samtidigt som planeringen pågår för bygget av de åtta nya ubåtarna med brittisk teknik. Från australiskt håll påpekas att det handlar både om tillgång till kunnande och åtskilliga nya jobb.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den nya ubåtsstyrkan med möjlighet att avfyra kryssningsrobotar har döpts till SSN-Aukus men sista ordet kanske inte är sagt ännu. Starkt motstånd råder inom vänstern, bland annat från förre premiärministern Paul Keating (Labor) som kallat affären för ”den sämsta i historien”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Australiens försvarsutgifter uppgår till drygt 2 procent av BNP men måste höjas med minst en halv procentenhet för att inte annan verksamhet ska påverkas av ubåtssatsningen.</span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-40618574871232717052023-04-01T09:08:00.003+02:002023-04-01T09:17:31.547+02:00Ska Trump stjäla makten? Oron ökar i USA.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiirrwHBL8orQNxTb0Fnf1Ffen4Tj76U_VL4eiL2_4ypwukeoK8euW-JgwDIW48arObeMrpY26WNTMWx72eHMwpV6Z63iBYGSyYRDonns_ohdMMM5v8W5ybJgnxFisE1VzrFvFleDKFZdtjRthuIvExFH1VrauzXaGtcP2gx6qoe9XIt5pVQ/s778/usa-trump-lognare.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiirrwHBL8orQNxTb0Fnf1Ffen4Tj76U_VL4eiL2_4ypwukeoK8euW-JgwDIW48arObeMrpY26WNTMWx72eHMwpV6Z63iBYGSyYRDonns_ohdMMM5v8W5ybJgnxFisE1VzrFvFleDKFZdtjRthuIvExFH1VrauzXaGtcP2gx6qoe9XIt5pVQ/s320/usa-trump-lognare.jpg" width="320" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 14pt; font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><strong><span style="font-weight: normal;">Misstron och splittringen i USA är så djup att tal om en konstitutionell kris eller ett inbördeskrig tas på största allvar.</span><span> </span></strong><strong><span style="font-weight: normal;">Donald Trump skulle troligen inte kunna mobilisera ett väpnat uppror, men står indirekt bakom något som kan resultera i en oblodig kupp.<o:p></o:p></span></strong></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">De olika paramilitära högergrupperingarna – Proud Boys, The Oathkeepers, Three Percenters – med medlemmar som viftade med ljusblå Trumpfanor och sydstatsflaggor inne i Kapitolium – kartläggs numera närmare. Det finns skäl att förmoda att dessa inhemska extremistgrupper krymper ihop och förpassas till den ytterflank där de alltid funnits. Än så länge är polismyndigheternas makt stor och i nyhetstelegram framgår att toppfigurer gjort sig skyldiga till andra brott, som att snilla ur kassan.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Donald Trumps advokat har sagt att ex-presidentens juridiska team inte har sett åtalet mot honom och bara har medierapporter att gå vidare.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Joe Tacopina talade efter att en stor jury röstade för att åtala Trump i samband med en utbetalning på 130 000 dollar till porrstjärnan Stormy Daniels.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Trump skyllde på "politisk förföljelse" för storjuryns beslut. </span><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Trump förväntas infinna sig i rätten för att möta anklagelserna och inleda en vädjan i New York. Han kommer inte att läggas i handbojor.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">"Jag förstår att de kommer att stänga av kvarter runt domstolsbyggnaden och stänga av domstolsbyggnaden."<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">På fredagsmorgonen var gatorna runt tingshuset lugna men barrikaderna gick upp i väntan på vad som kan komma nästa vecka. Polisen var på patrull och säkerhetsplaner sattes på plats. Många förväntar sig att området kommer att stängas av när den tidigare presidenten närvarar i domstolen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Trump, 76, nekar till brott. Han är den första sittande eller tidigare amerikanska presidenten som står inför en brottsanklagelse. Det är oklart hur många åtalspunkter som finns i åtalet, som fortfarande är förseglat.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">2016 kontaktade den porrfilmstjärnan Stormy Daniels medier som erbjöd sig att sälja hennes konto om vad hon sa var en äktenskaplig affär hon hade med Trump 2006 - året efter att han gifte sig med sin nuvarande fru, Melania.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Herr Trumps team fick nys om detta och hans advokat, Michael Cohen, betalade $130 000 till Daniels för att hålla tyst. Detta är inte olagligt.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Men när Trump återbetalade Cohen, stod det i protokollet för betalningen att det gällde advokatarvoden. Åklagare säger att detta innebär att Trump förfalskar affärsregister, vilket är ett förseelse - ett brott - i New York.</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 14pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-20332951958354608062023-02-27T19:35:00.001+01:002023-02-27T19:35:20.507+01:00Ryskt inflytande i östra Medelhavet utmanas.<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitJ6qfon9w9uAkAwaN5Rxgbnn4EiiEUVgssSjPX-n-i7rTvR1xHE8qyO3liWuHw0rdaQZtat9SKC7muoJUtGnmhn1hdnxhnP8ZLSl8sHTZfBjvQ7tThLGHMEbWoXGiLwAEThO4aOnD_h2N9FwxS8tNBLthYna7q6tJ8yGFWRk6GSlQnyzkFA/s778/imageg81me.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitJ6qfon9w9uAkAwaN5Rxgbnn4EiiEUVgssSjPX-n-i7rTvR1xHE8qyO3liWuHw0rdaQZtat9SKC7muoJUtGnmhn1hdnxhnP8ZLSl8sHTZfBjvQ7tThLGHMEbWoXGiLwAEThO4aOnD_h2N9FwxS8tNBLthYna7q6tJ8yGFWRk6GSlQnyzkFA/s320/imageg81me.png" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Rysslands krig mot Ukraina och utveckling till pariastat har medfört ett skifte på Cypern. Den strategiskt belägna ön i östra Medelhavet är hem för många ryssar och var länge beroende av ryska pengar. Men efter invasionen i fjol har Moskvas starka inflytande på Cypern till stor del imploderat och regeringen i Nicosia blickar nu västerut. Det ger västmakter som USA en gyllene möjlighet att stärka sin ställning i regionen gentemot Kreml.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Rysslands utrikesminister och tillika veterandiplomat, Sergej Lavrov, var märkbart irriterad på en presskonferens i Moskva i januari. På en fråga från en grekisk journalist svarade Lavrov att det har skett ändringar i Cyperns och Greklands politiska ledningar ”som inte har gått oss obemärkt förbi”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Vidare riktade Lavrov in sig på Cypern, som liksom övriga EU-länder infört sanktioner mot Ryssland, och beklagade att landet blivit ett av dem som ”tvingats till eller frivilligt underkastat sig USA:s vilja”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den cypriotiske dåvarande presidenten Nikos Anastasiadis, vars mandat löpte ut i februari och som haft goda relationer till Moskva under sin tid vid makten, gav ett närmast ursäktande svar på Lavrovs utspel. Som EU-land, sade Anastasiadis, kunde Cypern inte motsätta sig sanktioner mot Ryssland och bli ”stigmatiserat” inom unionen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kremls krig mot Ukraina och Moskvas internationella isolering blev snabbt ett dilemma för Cypern, med sina djupa ekonomiska, kulturella och religiösa band till Ryssland. Önationen försökte länge gå balansgång och tillmötesgå både Bryssel och Moskva. Anledningen: ryska pengar genererade stora belopp till landets ekonomi.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Tiotusentals ryssar är bofasta på den soldränkta Medelhavsön och varje år har hundratusentals ryssar turistat där. Samtidigt gjorde Cypern sig känt som skatteparadis och en plats där ljusskygga individer från länder som Ryssland tvättade pengar och deponerade tillgångar i cypriotiska skalbolag med komplexa strukturer och begränsad insyn. Ovanpå allt detta erbjöd Cypern ett så kallat gyllene pass-program i vilket högriskindivider som oligarker och affärsmän från Ryssland köpte cypriotiskt medborgarskap för mångmiljonbelopp – och därmed rätten att bo i EU.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Frysta tillgångar.<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I kölvattnet av kriget i Ukraina är Moskvas inflytande på Cypern dock på återgång. EU-sanktionerna mot Ryssland har lett till en avstanning av den ryska turismen. Över en natt förlorade Cypern nära 25 procent av sina turister, den andel som ryssarna tidigare utgjorde. I stället har Cypern aktivt marknadsfört sig mot EU-länder som Frankrike och Polen och på så vis lyckats fylla en stor del av det tomrum som den ryska marknaden lämnade.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">De religiösa förbindelserna mellan Cypern och Ryssland, som båda är kristna och ortodoxa, har även de fått sig en törn sedan den cypriotiska kyrkan erkänt Ukrainas ortodoxa kyrka som självständig. När Cyperns nye ärkebiskop kröntes i Nicosia i januari skickade den ryske patriarken Kirill inte en enda representant.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Sanktionerna har också lett till frysta ryska tillgångar på Cypern. Dock ska vissa skalbolag som döljer sanktionsbelagda ryssars tillgångar finnas kvar på ön, enligt den amerikanska TV-kanalen CBS undersökande program 60 Minutes. Uppgifterna viftas bort av Cyperns finansminister.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kampen om östra Medelhavet.<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Moskvas pariastatus har också lett till att västmakter som USA ser en möjlighet att stärka sitt inflytande i östra Medelhavet gentemot Kreml. Detta genom att utöka samarbetet med Cypern och Grekland.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">De senaste åren har de politiska spänningarna i regionen ökat avsevärt mellan främst Turkiet och EU-länderna Grekland och Cypern på grund av stora fynd av naturgas, gränstvister och en offensiv turkisk utrikespolitik. Stora gasfyndigheter har upptäckts utanför framför allt Cypern men Turkiet har protesterat mot grekcyprioternas gasletande med motiveringen att den turkcypriotiska delen av ön ska få del i tillgångarna.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I januari i år undertecknade USA och Cypern sitt första avtal om försvarssamarbete och i höstas hävde Washington det vapenembargo gentemot önationen som varit i kraft i årtionden.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">”Detta beslut är en milstolpe som återspeglar de växande strategiska förbindelserna mellan de två länderna, bland annat på säkerhetsområdet”, kommenterade den dåvarande presidenten Nikos Anastasiadis.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">USA införde vapenrestriktionerna 1987 för att främja en återförening av Cypern som varit kluvet sedan 1974 i en grekcypriotisk del i söder och en turkcypriotisk enklav i norr.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det amerikanska vapenembargot förde med sig oro att det skulle föra Cypern närmare Ryssland. Och mycket riktigt: i Moskva såg man möjligheten att stärka sina militära förbindelser med ön. Från 1990-talet och framåt införskaffade den grekcypriotiska regeringen en större mängd ryska vapen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Hävandet av vapenembargot utgjorde en del i det så kallade East Med Security and Energy Partnership Act, ett avtal som 2019 undertecknades mellan USA, Grekland, Cypern och Israel i syfte att stärka energi- och säkerhetssamarbetet dem emellan. I september 2022 ansågs Cypern ha uppfyllt kraven för ett slopande av embargot, där ett av dem var att neka ryska militärfartyg tillträde till sina hamnar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Turkisk trupp.<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Att USA nu kan förse Cypern med vapen igen har samtidigt väckt ilska hos Natomedlemmen Turkiet och underblåst turkisk oro över att Bidenadministrationen allierar sig allt närmare med regeringarna i Aten och Nicosia. Efter beskedet meddelade Ankara att man kommer att skicka fler militärer till norra Cypern där Turkiet i dagsläget har runt 40 000 soldater stationerade.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ryssland har de senaste åren strävat efter att öka sitt inflytande i östra Medelhavsregionen, särskilt sedan 2015 då Moskva gick in i det syriska inbördeskriget på Assadregimens sida. Ryssland har bland annat sålt ett luftvärnssystem till Turkiet och byggde under åren före fjolårets storinvasion av Ukraina vidare på sitt militära samarbete med Cypern. Ryssland fick rätt att docka flottfartyg i cypriotiska hamnar samtidigt som man knöt nära kontakter med inflytelserika politiker på Cypern.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den allt närmare relationen mellan Ryssland och Turkiet, en rival till Cypern och Grekland, har dock utgjort ett orosmoln för såväl Aten som Nicosia. Sedan Turkiet 2019 köpte luftvärnssystemet S-400 av Ryssland har Cypern allt mer börjat se sig om efter andra vapenleverantörer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Och med Rysslands invasion av Ukraina 2022 lär nyckelstater i östra Medelhavet som Cypern och Grekland fortsatt blicka västerut.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-6161278278331524252023-02-16T16:31:00.001+01:002023-02-16T16:32:00.948+01:00Ingen återvändo efter storinvasionen. ”Ryssland vill vara global makt”<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiYnT8MePABt5VwjK9rgOzwO_iT2UMrsYUWGZ6lsnpebquOQ8fXK6Bju_EwfDUwKEzKUeamMPPtGVRyRaAwGsi_AoXFshNG95gT69YtaSJFFHMHqGhOEOmj_EoTxUW1lriXETdedwazT9t6e6n0jCUJ8mA89uhMGJS6L_NKA7kWpijGOVhkA/s778/imagee3076.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiYnT8MePABt5VwjK9rgOzwO_iT2UMrsYUWGZ6lsnpebquOQ8fXK6Bju_EwfDUwKEzKUeamMPPtGVRyRaAwGsi_AoXFshNG95gT69YtaSJFFHMHqGhOEOmj_EoTxUW1lriXETdedwazT9t6e6n0jCUJ8mA89uhMGJS6L_NKA7kWpijGOVhkA/s320/imagee3076.png" width="320" /></a></div><br /><br /><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: 12.5pt;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Rysslands storskaliga invasion sedan den 24 februari 2022 är inte bara en kraftig upptrappning av ett aggressionskrig mot Ukraina som pågått sedan 2014. Det handlar om de mest omfattande och allvarligaste krigshandlingarna i Europa efter andra världskriget.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det stora angreppet för ett år sedan var inte helt oväntat utan i någon mening en konsekvent och naturlig utveckling av processer som pågått i åtminstone 15 år.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Kriget är det mest våldsamma uttrycket för en underliggande Rysslandskris som nu är uppenbar. Det är en långvarig, strukturell och systematisk kris.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Rysslands angrepp på folkrätten och det som vi brukar kalla för den europeiska säkerhetsordningen, i ord och handling, går tillbaka till president Vladimir Putins tal i München 2007, angreppet på Georgien 2008 och kriget mot Ukraina sedan 2014.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Inget tyder på att Putin kommer att ge upp sitt mål i förhållande till Ukraina: politisk kontroll över hela landet och inlemmande i en rysk inflytelsesfär. Krisen har hållit på länge, och allt tyder på att den kommer att hålla på länge än.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Rysslandskrisen är strukturell eftersom den är ett uttryck för landets politiska regim, dess världsåskådning och historieskrivning. Den interna repressionen göder den externa aggressionen och omvänt. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Den är systematisk därför att den är ett angrepp på den internationella regelbaserade ordningen och den europeiska säkerhetsordning som byggts upp efter andra världskriget och därefter sedan det kalla kriget upphörde. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det är en systemkonflikt som utgör ett medvetet och antagonistiskt angrepp på vårt fria, öppna och demokratiska samhällsskick, vårt välstånd och vår fred och säkerhet i Europa.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 4.8pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i>Definierar Europa</i><b><o:p></o:p></b></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">När en av världens två ledande kärnvapenmakter, tillika permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, bedriver ett aggressionskrig i strid med flera aspekter av folkrätten – och enligt många bedömare även mot folkmordskonventionen – samt hotar med kärnvapen – då finns det inte längre en väg tillbaka till en värld som den som rådde före den 24 februari förra året. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det som nu sker är en historisk brytpunkt som kommer att definiera inte bara vad Ryssland, Ukraina och övriga Östeuropa är i generationer framåt, utan även vad Europa och väst är, och vad det europeiska projektet för överskådlig framtid kommer att vara. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det handlar således inte bara om Ukraina, utan om oss i Sverige, EU och det bredare väst. Detta är inte ett ”Ukrainakrig” eller en ”Ukrainakonflikt”.<o:p></o:p></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det är viktigt att komma ihåg att krig är ett medel – inte ett mål i sig – för att uppnå politiska målsättningar.<o:p></o:p></span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">De bredare ryska målen handlar om regimöverlevnad, där Kreml uppfattar att demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter utgör ett hot mot det egna styret. Detta hot kan inte uppstå bara i Ryssland utan även i ett land som Ukraina. </span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Därför sågs de proeuropeiska demokratiprotesterna på Majdan i Kiev 2013–2014 som ett existentiellt hot mot Kreml och den ryska samhällsmodellen. Hit hör också angrepp på, och försök att påverka och underminera, västerländska demokratier genom olika hybridhot.<o:p></o:p></span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det handlar vidare om en önskan att återupprätta ryska inflytelsesfärer, där Moskva i kraft av den starkes rätt kan dominera sina grannländer. Att hävda en sådan rätt är ett direkt angrepp på grundläggande principer för den internationella ordningen med dess betoning på suveränitet, territoriell integritet och självbestämmanderätt. </span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Detta har pågått en lång tid, och de utdragna konflikterna i till exempel Georgien och Moldavien har varit ett sätt att försöka uppnå detta mål. Ytterst handlar det om en revisionistisk och revanschistisk politik som går ut på att återetablera det sovjetiska och ryska imperiet. </span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det är ett kolonialistiskt och imperialistiskt program.</span><span style="font-family: "Noto Serif", serif; font-size: small;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-89628757031460585552023-01-16T18:15:00.002+01:002023-01-16T18:19:46.289+01:00Israel: Regeringsattack mot rättsstaten!<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5CSs-IwhwReQ7f0q6GR5qzdtpt4ipWXynG_brcKBoM9-JvXUe-d7BHb-J2WPps4Ec4FpcgxibgAz4FgflN0XAsyCuejGLcdpAYDMFQPFxPlkxemu_ORTqdTrRXiiM4Hf405sHJx6_IVlmyxDjptx9pYlf8koYwAXrJGT1j7r5fljyIJlpnw/s778/israel-netanyahu.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5CSs-IwhwReQ7f0q6GR5qzdtpt4ipWXynG_brcKBoM9-JvXUe-d7BHb-J2WPps4Ec4FpcgxibgAz4FgflN0XAsyCuejGLcdpAYDMFQPFxPlkxemu_ORTqdTrRXiiM4Hf405sHJx6_IVlmyxDjptx9pYlf8koYwAXrJGT1j7r5fljyIJlpnw/s320/israel-netanyahu.jpg" width="320" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><br /></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Sedan Benjamin Netanyahus nya regering tillträdde vid nyår präglas det politiska arbetet i Israel av raketfart. Lagar ändras med metoder som liknar dem i Polen och Ungern, där politiker gått in för att ta kontroll över domstolarna. Skruvarna dras åt även på den ockuperade Västbanken, men regeringen Netanyahus kritiker har också fått upp ångan och varnar för att systemskiftet kan bli början till slutet för Israel som modern stat. Israel brukar beskrivas som Mellanösterns enda demokrati. En brokig flora av partier och låg röstspärr till parlamentet Knesset har sörjt för att det krävts förhandlingar och förankring i många läger för att genomdriva beslut, i synnerhet stora beslut.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br />Sedan valet den 1 november 2022 råder ett nytt läge. Nu har ett par partier långt ut på högerkanten, tack vare aldrig tidigare skådad samordning, fått chansen att nå sina prioriterade mål. Förklaringen är att Benjamin Netanyahu, som leder det mer salongsmässigt konservativa partiet Likud, behöver deras stöd för att regera.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">De processer hans nya regering drog i gång direkt har väckt farhågor. <a href="https://www.ynetnews.com/article/sjxejqs5s"><span style="text-decoration: none;">President Isaac Herzog tog bladet från munnen</span></a> några dagar in i januari och framhöll att omstöpningen av rättssystemet kan skada ”landets moraliska kompass”. Skarp kritik har <a href="https://www.timesofisrael.com/ex-justice-rubinstein-warns-government-plans-will-create-democratic-dictatorship/?utm_source=article_hpsidebar&utm_medium=desktop_site&utm_campaign=herzog-urges-lawmakers-to-simmer-down-as-rhetoric-around-judicial-reforms-boils-over"><span style="text-decoration: none;">framförts av Elyakim Rubinstein</span></a>, som varit juridisk rådgivare till flera regeringar. Domarveteranen <a href="https://www.timesofisrael.com/ex-top-judge-barak-put-me-before-a-firing-squad-if-itll-stop-move-to-tyranny/"><span style="text-decoration: none;">Aharon Barak har kallat förslagen ”giftpiller”</span></a> och befarar att de blir början till slutet för den moderna staten Israel.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><strong><i>Tar sikte mot Högsta domstolen.</i></strong><strong><span style="font-weight: normal;"><br />Justitieminister Yariv Levin (Likud) har inte vilat på hanen. Om de initiativ han tagit kröns med framgång kan det israeliska systemets uppbyggnad ha bidragit: Israel har ingen författning, även om det finns lagar som nästan har grundlagsstatus (och bara kan ändras med starka röstetal). Det finns följaktligen ingen författningsdomstol. Parlamentet har en kammare. I många länder ses tvåkammarparlament, där nya lagar måste godkännas i båda kamrarna, som ett motgift mot snabb och slarvig eller till och med odemokratisk lagstiftning.<o:p></o:p></span></strong></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ett oberoende domstolsväsen brukar lyftas fram som broms för maktfullkomlighet hos politiker. (Det är genom att minska domstolarnas självständighet som Polens och Ungerns regeringar har dragit på sig kritik, inte minst från EU.) I Israel har Högsta domstolen hittills varit garant för att staten följt sin moraliska kompass, för att använda Herzogs uttryck. HD har gång på gång bedömt lagar som diskriminerande och tagit myndighetsutövare i örat. HD har också invänt mot privilegier. Ett sådant privilegium, mycket omstritt, är så kallade yeshiva studenters rätt att slippa militärtjänst eftersom de ägnar sig åt religiösa studier.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Justitieminister Levin är nu på väg att begränsa HD:s makt och oberoende. Förslag som är under behandling innebär ett radikalt systemskifte. Parlamentet ska kunna sätta sig över HD med enkel majoritet, 61 av Knessets 120 ledamöter. Domare i HD ska tillsättas enligt nya principer: advokatsamfundet ska inte längre ha representanter i den nämnd som hanterar utnämningarna. Dessutom vill ministern begränsa HD-domarnas möjligheter att genom rimlighetsbedömning blockera regeringsbeslut och underkänna nya lagar.<br />Att hålla emot ändringar i de grundlagslika lagarna ska visserligen vara möjligt för HD, men kräva enighet bland 15 domare. Kvar för HD blir att vara högsta instans i tvistemål och brottmål.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Åtalade och dömda i regeringen.<o:p></o:p></span></i></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Att på detta sätt avskaffa rättslig prövning av lagar och politiska beslut blir inte mindre uppseendeväckande av att regeringschefen Netanyahu själv fortfarande står åtalad för korruption. (Så länge det inte finns en fällande dom som vunnit laga kraft kan en regeringschef i Israel stanna kvar på sin post.)<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Andra som nu bär ministerportfölj är kända för sin måttliga respekt för rättsväsendet. I samband med regeringens tillträde godkände parlamentet, med sin nya sammansättning sedan valet, en lagändring som gör det möjligt för en person som är dömd för brott att bli minister. Lagen är skräddarsydd för att Aryeh Deri, ledare för det ultraortodoxa partiet Shas, ska kunna ingå i regeringen trots att han har erkänt skattebrott.<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Mest uppmärksamhet väcker politiker som agerar från maktpositioner deras partier aldrig tidigare haft. De är partiledare/ministrar som betecknas som nationalreligiösa. Även i det rättframma samtalsklimat som råder i Israel blir de beskrivna som extremister. Förutom säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir (från partiet Otzma Yehudit, Judisk kraft) gäller det framför allt den nye finansministern Bezalel Smotrich (Religiös sionism).<o:p></o:p></span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></span></strong></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><strong><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ben-Gvir har dämpat sitt tonläge på sistone, men han är tidigare fälld i domstol för rasistiska uttalanden. Han har stormat även mot araber som är israeliska medborgare, hela befolkningsgruppen. Benny Gantz, general och fram till nyligen försvarsminister, skräder inte orden mot Netanyahu: genom att ge bosättaren Ben-Gvir ansvar för vissa israeliska styrkor på Västbanken har premiärministern försett honom med en “privatarmé”.</span><span face="Calibri, sans-serif"><o:p></o:p></span></span></strong></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-23858310049277390292023-01-04T22:40:00.001+01:002023-01-04T22:40:37.956+01:00Bleka utsikter för samarbete i nya kongressen.<div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdF5Fsaqg_pLefLYBK4mXQQGmdzQMOHDXkFpQrlvLGTQYlFAnnyTxPWagPzP3J8buM7f_0Xbji4t92IJo4ixPEzZEDWpBNHOCThg2xaUN4YPAudZi1LxpWTWO3ao9VuNXGrkdUQT7DMr1uVHqbJVmOMpfJrjbmTbZZYv2miZ_xZsl7i22NEA/s750/191204_usa-750x402.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="402" data-original-width="750" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdF5Fsaqg_pLefLYBK4mXQQGmdzQMOHDXkFpQrlvLGTQYlFAnnyTxPWagPzP3J8buM7f_0Xbji4t92IJo4ixPEzZEDWpBNHOCThg2xaUN4YPAudZi1LxpWTWO3ao9VuNXGrkdUQT7DMr1uVHqbJVmOMpfJrjbmTbZZYv2miZ_xZsl7i22NEA/s320/191204_usa-750x402.jpg" width="320" /></a></div><br /><br /></span><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En ny kongressperiod i USA har inletts, den 118:e, med en ny politisk verklighet. President Joe Biden som kunnat luta sig mot ett förhållandevis enigt partiblock i bägge kamrarna möter nu en republikansk majoritet i representanthuset som motsätter sig det mesta han är för. Men maktskiftet fördröjdes av internt bråk om vem som ska bli talman.</span><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Någon riktig triumfstämning råder inte på den republikanska sidan i kongressen. Den hett efterlängtade röda, republikanska, tsunamin i valet blev i stället en krusning. Republikanerna fick 222 stolar mot 212 när rösträkningen avslutats (en stol är vakant) – en majoritet, visserligen, men inget överväldigande övertag. I senaten ökade Demokraterna sin majoritet, till 51–49.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">När högtidligheterna i Kapitolium inleddes den 3 januari var det uppenbart att den tidigare minoritetsledaren Kevin McCarthy inte hade erforderliga 218 röster för att uppfylla sin dröm om att bli talman och därmed styra arbetet i representanthuset. För första gången på 100 år krävdes fler än en omröstning och efter den tredje utan majoritet för McCarthy ajournerades representanthuset. Bittra förhandlingar väntas innan frågan får sin lösning.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrYMtIZjv12pjnW2tVarQUq68fWFNr36waDpf7RcTy3Pds6-6eLhsnh7UhspIeq1qx-WUlRBnd80ClCmsA53AE0et93-wftvPp7U9XWYk9OHmDVOof_cKlRFDqpWau5WlLKkpFd8gzB3tc65jTqJBM1BCVzcsFrd_up_4D7R1BGUGnCv-4Gg/s1500/1672769630223_n_mitchell_brk_haake_mccarthy_first_230103_1920x1080-x187rd.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="844" data-original-width="1500" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhrYMtIZjv12pjnW2tVarQUq68fWFNr36waDpf7RcTy3Pds6-6eLhsnh7UhspIeq1qx-WUlRBnd80ClCmsA53AE0et93-wftvPp7U9XWYk9OHmDVOof_cKlRFDqpWau5WlLKkpFd8gzB3tc65jTqJBM1BCVzcsFrd_up_4D7R1BGUGnCv-4Gg/s320/1672769630223_n_mitchell_brk_haake_mccarthy_first_230103_1920x1080-x187rd.webp" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Misstro mot politisk elit<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Motståndet mot McCarthy kom främst från den republikanska grupp som kallar sig Freedom Caucus, med upp till 20 ledamöter som anser att McCarthy tillhör den inbitna Washingtonpolitiken och därmed är medansvarig till bakslag i flera val. Själv försökte McCarthy blidka dem genom att tillmötesgå flera krav, bland annat att det ska bli lättare att avsätta talmannen. McCarthys förhållande till expresidenten Donald Trump är en annan faktor, först tog han avstånd från upploppen den 6 januari 2021 men kort därpå begav han sig till Trumps egendom Mar-a-Lago för att göra avbön.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Motstridiga krafter<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Men, med tanke på att Demokraterna kontrollerar senaten och Vita huset verkar det inte särskilt troligt att förslag som initieras i representanthuset kommer att nå särskilt långt. Givetvis riktas blickarna även mot Joe Biden som lovade samförstånd över blockgränsen men aldrig vänslats särskilt mycket med Republikanerna. Fast på sistone har Vita huset lyft fram tvärpolitiska resultat, i första hand infrastruktursatsningar. Det progressiva demokratiska blocket planerar för sin del en stridsledningscentral för att gå till attack mot den nya majoriteten.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Rapporten från 6 januari-utskottet läggs definitivt på hyllan. I stället planerar de nya makthavarna i representanthuset att finkamma Joe Bidens politik de gångna två åren.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">På agendan: immigrantflödena över gränsen till Mexiko, det kaotiska uttåget ur Afghanistan, fentanyl missbruket, energiförsörjningen, brottsligheten, inflationsdrivande faktorer, hur covidstödet utnyttjades och, med glupande aptit, presidentsonen Hunter Bidens affärer i utlandet och eventuella koppling till pappas ställning. Här försöker Vita huset möta hårt mot hårt och exempelvis peka på att många republikaner vägrade att infinna sig till förhör hos 6 januari-utskottet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Exakt hur den republikanska ledningen kommer att se ut är ovisst, men andreman väntas Steve Scalise bli, vidare ordförandena Jim Jordan i justitieutskottet, James Comer i granskningsutskottet, Mike D Rogers i försvarsutskottet, Michael McCaul i utrikesutskottet, Kay Granger i ett av ekonomiutskotten och Cathy McMorris Rodgers i energi- och handelsutskottet. Scalise och Jordan nämns också som tänkbar talman.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Riksrätt mot Biden<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Åtminstone en av de mest Trump vänliga och omstridda ledamöterna väntas få en ännu tydligare roll, Marjorie Taylor Greene som längt drömt om att få ställa Joe Biden inför riksrätt. Något som denne bemötte med: ”För vadå?” Till problemen för den nya talmannen hör just vilka i skocken som ska få synas och höras mest, eldfängda som Jim Jordan och Taylor Greene som är garanterade omval i Trumptrogna områden eller centrister i partiet som har större chanser att locka väljare i valkretsar som röstade på Biden i presidentvalet.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><o:p></o:p></span></p></div>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-27389802230652738342022-09-30T22:07:00.002+02:002022-09-30T22:11:23.737+02:00Hur kommer man reagera under FN-dagen den 24 oktober med alla dessa krig i världen?<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp8oPGGRlNxSLPws_PseJsElzqMublpZdjUkHZWokrW2XqDO9tzh2Slcy7IBtMb6KGkA3ztHGDprRKmDFiyT8eTDHbugMfpC1u6hiPpi1291sAGg6yn1kDBIYCi4BqdnG8Dih2Qp9fBmpimk9mJIg1G55fykGBqqMs5xRTH9d6dOmD6Sp4Ng/s1200/imengine.public.nwt.infomaker.io.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="1200" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp8oPGGRlNxSLPws_PseJsElzqMublpZdjUkHZWokrW2XqDO9tzh2Slcy7IBtMb6KGkA3ztHGDprRKmDFiyT8eTDHbugMfpC1u6hiPpi1291sAGg6yn1kDBIYCi4BqdnG8Dih2Qp9fBmpimk9mJIg1G55fykGBqqMs5xRTH9d6dOmD6Sp4Ng/s320/imengine.public.nwt.infomaker.io.jpeg" width="320" /></a></div><br /><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Varje krig är ett förnekande av mänskligheten och allt lidande förtjänar samma uppmärksamhet, oavsett om det gäller Jemen, Etiopien, Sahel, Myanmar eller Ukraina.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kreml inledde ett krig mot det ukrainska folket. Över hela världen görs hundratals miljoner kvinnor, män och barn till måltavlor. De hotas av hungersnöd, De saknar värme, De drabbas av rusande energiräkningar.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kreml för ett hybridkrig. Det är ett krig som kombinerar vapenvåld med giftiga lögner.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Kreml påstår att Rysslands säkerhet i många år har hotats av "västvärlden". Så är det inte alls. Kreml försöker -förgäves, hoppas jag-mobilisera världen mot en påhittad fiende. Ingen har hotat, angripit eller invaderat Ryssland. Absolut ingen i Europa ville se en konflikt med Ryssland. Hur skulle det ligga i vårt intresse att äventyra allas säkerhet och välstånd?</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den andra lögnen är att kriget syftar till att förhindra ett påstått folkmord på rysktalande människor i Ukraina och "avnazifiera" landet.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det år inte sant, och det är ett vedervärdigt påstående. Folkmord innebär konkreta handlingar som begås i syfte att helt eller delvis utrota en nationell, etnisk eller religös grupp. Det är inte heller så att ukrainare massakrerar andra ukrainare i stor skala, och att det bara är Kreml som har upptäckt detta. Vilken sorts befrielse är det som leder till att rysktalande människor dödas och att infrastrukturen i deras städer förstörs?</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den tredje lögnen är att angreppet på Ukraina endast är en "särskild insats" och inte ett krig. Det är en uppenbar osanning. Detta är i alla avseenden ett krig. Den mobilisering av hundratusentals personer i den militära reserven som tillkännagavs för några dagar sedan är ett bevis för detta. Att förbjuda ordet "krig" genom att bestraffa dess användning med upp till femton års fängelse förändrar inte verkligheten. Det avslöjar bara skamligheten i det hela. Detta krig är en oprovocerad, olaglig och omotiverad aggression som syftar till att ändra internationellt erkända gränser genom våld, och det är inte acceptabelt. Eftersom vi måste stoppa Kremls krigsmaskin var omfattande sanktioner oundvikliga.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det leder mig till den fjärde lögnen, att sanktionerna orsakar brist på livsmedel och gödsel. Så är det inte alls. Det var Ryssland som redan innan kriget bröt ut, ensidigt beslutade att drastiskt minska sin export av spannmål och gödsel, vilket ledde till prisvolatilitet på världsmarknaden. Det var Ryssland som beslutade att införa en militär blockad mot Svartahavshamnarna, vilket omöjliggjorde handel till sjöss.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Humanitär kris och flyktingkatastrof, klimatkonsekvenser och en ny säkerhetspolitisk karta i norra Europa-hur har FN hanterat den svåra konflikten i Europa sedan andra världskriget? Ryssland invaderade den 24 februari 2022 grannstaten och DFN-medlemmen Ukraina. Den ryska attacken mot Ukraina är en attack på FN-stadgan, internationell rätt och krigets lagar och har med 141 röster mot 5 fördömdes av FN:s generalförsamling. Vilka konsekvenser får kriget för säkerheten, klimatet och arbetet med Agenda 2030 och hållbar utveckling? Hur ska det framtida FN-samarbetet bedrivas, och hur kan omvärlden skydda civila i världens konflikthärdar.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En av de vanligaste frågorna om FN handlar om varför inte FN ingriper oftare och mer kraftfullt. Det man i första hand då tänker på är varför inte säkerhetsrådet kan fatta fler och snabbare beslut. Ofta är detta en svår balansgång där hänsyn måste tas till en rad faktorer. Alla medlemmar i FN är suveräna stater och de bestämmer själva över sina territorier och sin lagstiftning. FN får inte blanda sig i länders enskilda angelägenheter. Detta är en viktig utgångspunkt i FN:s stadga och hur det internationella samarbetet ska bedrivas och kunna få legitimitet hos alla medlemmar.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Men, hur ska FN reagera när civilbefolkningen plågas och landets egen regering inte kan skydda sina medborgare eller till och med själva utövar våld mot dessa? Det finns en tröghet i FN-systemet, och medlemsländerna har ofta mycket olika synsätt på politiska konflikter. Sedan hösten 2005 har FN beslutat att det råder en skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, etnisk rensning och krigsförbrytelser. I princip innebär detta att FN ska kunna fatta beslut om tvingande åtgärder för att skydda civilbefolkningen och som alltså sätter mänsklig säkerhet framför principen om medlemsländers suveränitet.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Straffrihetens tid är förbi. Internationell humanitär rätt kallas också krigets lagar och består av ett 30-tal internationella konventioner och en välutvecklad sedvanerätt. Under 1990-talet upprättades särskilda internationella tribunaler som skulle lagföra personer som begått brott under kriget i det forna Jugoslavien och Rwanda. Den första permanenta domstolen som har möjlighet att lagföra den här typen av brott är Internationella brottmålsdomstolen ICC (International Criminal Court). Under de 20 år som domstolen har funnits har drygt 40 personer i nio länder åtalats men endast i en handfull fall har det lett till fällande domar. Trots detta är domstolens blotta existens en signal om att straffrihetens tid är förbi.</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Teoretiskt skulle ett åtal även mot den ryske presidenten Vladimir Putin kunna vara möjlig men de flesta bedömare anser att det i praktiken inte är troligt, bland annat eftersom det skulle vara svårt att leda i bevis att Putin gett direkt order om, och därmed är ansvarig för, anfall mot den ukrainska civilbefolkningen.</span></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><br /><p></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-22458082031768832852022-09-06T08:54:00.002+02:002022-09-06T08:55:42.736+02:00Är Cypernfrågan (tvåstatsfederation) vid vägs ände?<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio-VczogGkIwIAw4DMdr0vXjSr_LilkhhZYJNgAk9xlgagHLif14NWoV12ClguqUYL954JCt4S3_0tifkgwzn5EUbyUy6XafcxKbaEmtwvFRrgowZol8YcDAtzOzIQYAQPh5tz7IRRd-KeEtvPdNv7dBp2Y0zMBvdX7am62ItrIheLNlxGrA/s960/i283163839522439414._szw1280h1280_.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="526" data-original-width="960" height="175" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEio-VczogGkIwIAw4DMdr0vXjSr_LilkhhZYJNgAk9xlgagHLif14NWoV12ClguqUYL954JCt4S3_0tifkgwzn5EUbyUy6XafcxKbaEmtwvFRrgowZol8YcDAtzOzIQYAQPh5tz7IRRd-KeEtvPdNv7dBp2Y0zMBvdX7am62ItrIheLNlxGrA/s320/i283163839522439414._szw1280h1280_.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Nya olje- och gasfyndigheter har skärpt de geopolitiska spänningarna i östra Medelhavet. Det gör att utsikterna för en lösning på den långdragna och såriga konflikten på Cypern, mellan öns grekcypriotiska majoritet och den turkcypriotiska minoriteten tycks längre bort än någonsin.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Sedan 1974, då Turkiet invaderade norra Cypern, har ön varit delad i den grekcypriotiska Republiken Cypern och en turkcypriotisk republik som bara har erkänts av Ankara. Men redan före invasionen rådde motsättningar mellan grekcyprioter och turkcyprioter. Att Cypern blev EU-medlem 2004 komplicerade läget ytterligare.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Tidigare i somras avslog den grekcypriotiska regeringen det elfte internationella försöket att nå en uppgörelse mellan de turkiska och de grekiska cyprioterna. Sådana avslag kommer, hur avtalen än utformas, att upprepas igen och igen. Det är dags att få ett slut på parodin kring föreställningen om ett statsskick baserat på två zoner och två folkgrupper. Delningen är enda lösningen, samt ett internationellt erkännande av den turkcypriotiska staten i norr.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Grekcyprioterna vill helt enkelt inte ha en federation. Så länge de inte kan få hela ön för sig själva är nuvarande de facto delningen ett bättre alternativ, eftersom Republiken Cypern sedan 1964 kontrolleras av grekcyprioterna och sedan 2004 dessutom är en fullvärdig medlem i EU.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I ett av sina sämsta strategiska beslut någonsin, accepterade EU (tyvärr med Storbritanniens samtycke) att Cypern skulle upptas som medlem, oaktat om man slutit ett avtal med turkcyprioterna, eller inte. Som för att göra ont värre, omfattar medlemskapet hela ön, inklusive det varken erkända eller representerande Nordcypern.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Den cypriotiska identiteten är underordnad den grekiska och den turkiska. Men även en formell delning kräver ett visst mått av god vilja. Utan den är risken stor att dagens icke-förhandlade delning blir permanent.</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 18pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-59203569125407316642022-07-05T18:54:00.009+02:002022-07-09T19:51:38.862+02:00Nordkorea vinner på ny världsordning<h1 style="box-sizing: border-box; line-height: 1.2; margin: 0px 0px 0.25em; overflow-wrap: break-word; padding-right: 0px; text-rendering: optimizeLegibility; word-wrap: break-word;"><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinILEezaQ3Q-2l1gNIycBbc1-LAPkX98ehvXBkmRHmHUsIVlPrDHeSf-XFfdD4o7ScpG3kvZtNTj7r7hrQAH1G8rwdJFU3lJYHGYIaOnZZszoTJnbfBSoSJ-3K2atXG0BXKP2V5-cMFPNTVyaC7_in7fhLbIF5PfYU2ee-EjKVWyM745iGrQ/s778/nordkorea-kina-kim-jong-un-xi-jinping.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="526" data-original-width="778" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinILEezaQ3Q-2l1gNIycBbc1-LAPkX98ehvXBkmRHmHUsIVlPrDHeSf-XFfdD4o7ScpG3kvZtNTj7r7hrQAH1G8rwdJFU3lJYHGYIaOnZZszoTJnbfBSoSJ-3K2atXG0BXKP2V5-cMFPNTVyaC7_in7fhLbIF5PfYU2ee-EjKVWyM745iGrQ/s320/nordkorea-kina-kim-jong-un-xi-jinping.jpeg" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: x-large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe;"><span style="font-family: georgia; font-size: large;">Ukrainakriget gör att Ryssland och Kina drivs allt längre ifrån västländerna. Det gynnar i sin tur det mycket isolerade och sanktionsutsatta Nordkorea, som kan få fler och starkare allierade samtidigt som man kan fortsätta med sitt hårt kritiserade kärnvapen- och robotprogram. Utvecklingen innebär också att det blir lättare över huvud taget att vara en ”skurkstat”.</span></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Nordkorea är kanske det främsta exemplet i dag på en klassisk ”skurkstat”. På grund av regimens kärnvapen- och robotprogram står landet under hårda FN-sanktioner som bland annat förbjuder köp av Nordkoreas viktigaste exportprodukter och försäljning av strategiska produkter som olja till landet. Endast Kina är i dagsläget berett att handla med Nordkorea i någon betydande utsträckning, ofta i strid med sanktionerna.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Men håller allt detta på att förändras? Rysslands anfallskrig mot Ukraina, i kombination med allt starkare och öppna spänningar mellan väst och Kina, håller snabbt på att förändra den globala världsordningen. I takt med att länder som Kina och Ryssland rör sig allt längre från det internationella samfundets normer och forum tar de allt mindre hänsyn till globala ramverk som FN-sanktioner.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Nordkorea har allt att vinna på detta. Det internationella samfundet med USA i spetsen har länge försökt tvinga Nordkorea att välja kärnvapen eller ekonomisk utveckling. Den ekonomiska pressen från sanktionerna, är tanken, ska förändra regimens strategiska kalkyl genom att få den ekonomiska förlusten att bli större än kärnvapenprogrammets militära vinst. Mot kärnvapenprogrammet står lättade och på lång sikt avskaffade sanktioner, internationell handel, investeringar och andra fördelar som den utfattiga nordkoreanska ekonomin desperat behöver.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Särskilt under Kim Jong-Un har dock landet insisterat på både och, och till och med framställt kärnvapenprogrammet som en ekonomisk vinst eftersom det främjar teknisk forskning och utveckling. Om Kina och Ryssland rör sig mot en egen geopolitisk sfär alltmer skild från det internationella samfundet, där Nordkorea och andra utfrysta stater ingår, kommer Kim Jong Uns regim inte längre att ha någon anledning att se valet mellan kärnvapen och ekonomisk utveckling som ett motsatsförhållande. I en sådan världsordning kan landet mycket väl kunna både äta kakan och ha den kvar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="caret-color: rgb(0, 0, 0); font-weight: 400; margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Nordkorea har alltså mycket att tjäna på den tilltagande isoleringen av Ryssland. Ökad internationell polarisering kommer kanske inte att leda till att Nordkorea släpps in från kylan, men kylan kommer i alla fall att bli en mindre ensam plats.</span><span style="color: black; font-family: "Times New Roman", serif; font-size: large;"><o:p></o:p></span></p></h1>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-64175971988739351372022-05-18T20:18:00.004+02:002022-05-18T20:20:20.702+02:00Ja till att göra det lättare att ta emot militärt stöd från andra länder.<p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 11.25pt;"><span face="Arial, sans-serif"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 11.25pt;"><span face="Arial, sans-serif"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm 0cm 11.25pt;"><span face="Arial, sans-serif"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDOnurKG9cphc7yVnEkB1MAUOR_a9jvjOZNsMpCjahgHAEiCP4HGRvUrGxBtBBozb3kS4RrD1FaGtI3roGvetzPj9vVxMbfeYEzjk04Mdm2wpzF-JjGC7Csrs9BCd0kARuLf1bpPGOlZ5pesdPbc0KDUKN8Tabek2TB-45T_StQW3jvZ5wSQ/s2000/riksdagshuset-IMG_5054.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="2000" height="192" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDOnurKG9cphc7yVnEkB1MAUOR_a9jvjOZNsMpCjahgHAEiCP4HGRvUrGxBtBBozb3kS4RrD1FaGtI3roGvetzPj9vVxMbfeYEzjk04Mdm2wpzF-JjGC7Csrs9BCd0kARuLf1bpPGOlZ5pesdPbc0KDUKN8Tabek2TB-45T_StQW3jvZ5wSQ/s320/riksdagshuset-IMG_5054.jpeg" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I dag har Regeringen föreslagit lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för Sverige att ta emot militärt stöd i form av militära styrkor från andra länder.</span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Om Sverige är i krig eller krigsfara ska regeringen få befogenhet att begära militärt stöd i form av militära styrkor av länder som är medlemmar i Europeiska unionen (EU) eller Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Regeringen ska även få rätt att begära militärt stöd av länder som är med i EU eller Nato för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan andra länder. Regeringen ska också få överlåta förvaltningsuppgifter till länder som lämnar militärt stöd.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Genom att riksdagen ger regeringen möjlighet att fatta den här typen av beslut skapas förutsättningar för att bättre kunna försvara Sverige.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif" style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 maj 2022.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span face="Arial, sans-serif"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Ärendet avgjordes trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det beslutas, som är det vanliga.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-86170459184068230302022-04-13T18:19:00.001+02:002022-04-13T18:20:13.127+02:00Det betyder EU:s och Natos säkerhetsklausuler<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjexjkI7c0Wv1kcAKxlp78N9o_CGIyrzkDl5tcM-MMJOMYg67yaGIC8bFjiVuZy45QuezIaRzzdv_JlqIarmuqKrb9zuzM78Wrux8iYB-jedcZ5VtssTt9jYzkNDALOBn64L3eH5sY9s87WpzIDdomPA-GP57SWZ24Z6Ol-cJo1Alo84XnwDQ/s1024/forsvar-kaikkonen.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="683" data-original-width="1024" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjexjkI7c0Wv1kcAKxlp78N9o_CGIyrzkDl5tcM-MMJOMYg67yaGIC8bFjiVuZy45QuezIaRzzdv_JlqIarmuqKrb9zuzM78Wrux8iYB-jedcZ5VtssTt9jYzkNDALOBn64L3eH5sY9s87WpzIDdomPA-GP57SWZ24Z6Ol-cJo1Alo84XnwDQ/s320/forsvar-kaikkonen.jpeg" width="320" /></a></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span><h1 style="break-after: avoid; font-weight: normal; margin: 0cm 0cm 3pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></h1><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det tycks råda förvirring i den svenska debatten om vad EU:s medlemmar egentligen har kommit överens om när det gäller ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det tycks också råda förvirring om vad försvarsalliansen Natos medlemsstater har enats om. Likaså används begreppet solidaritetsklausul om lite vad som helst. Det finns faktiskt en ”solidaritetsklausul” men den är det ingen som talar om. Det finns också en solidaritetsförklaring som Sverige har uttalat i förhållande till EU, Norge och Island.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">En ytterligare dimension är skillnaden mellan vad juridiken säger och den politiska verkligheten. I den överenskommelse mellan EU:s medlemmar som utgör grunden för organisationen – Fördraget om Europeiska unionen – står det så här i artikel 42 punkt 7 som har varit i kraft sedan 2009, men först på senare tid har börjat åberopas i svensk debatt: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.” <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Även militära medel<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">I artikel 51 i FN-stadgan står att individuellt och kollektivt självförsvar är tillåtet vid väpnat angrepp. Kollektivt självförsvar – att länder hjälper varandra att försvara sig – är vad det handlar om i EU:s fall. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">”Med alla till buds stående medel” betyder med alla till buds stående medel inklusive militära medel. Det står inte att övriga medlemsstater måste hjälpa ett angripet medlemsland med militära medel, men det står att medlemsländerna är skyldiga att på något sätt hjälpa varandra så långt de kan. Som en god illustration av den kluvenhet som åtminstone tidigare har rått inte bara från svensk sida utan från merparten av EU-medlemmarnas sida i förhållande till försvarsklausulen, finns ett par brasklappar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><i><u>För det första</u></i>:<br />”Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.” <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Denna brasklapp var de neutrala eller alliansfria EU-medlemmarnas lite inlindade markering av att de faktiskt är alliansfria och som sådana inte bundna av några ömsesidiga försvarsmässiga förpliktelser. Det gäller förstås i båda riktningarna, om ett land inte är bundet av en kollektiv försvarsförpliktelse i förhållande till de övriga medlemmarna är de övriga medlemmarna inte heller bundna av någon försvarsförpliktelse tillbaka. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><i><u>För det andra:</u></i> <br />”Åtagandena och samarbetet på detta område ska vara förenliga med åtagandena inom Nordatlantiska fördragsorganisationen, som för de stater som är medlemmar i denna också i fortsättningen ska utgöra grunden för deras kollektiva försvar och den instans som genomför det.” <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Detta var Natomedlemmarnas förklaring av att mellan dem är det deras försvarsallians som räknas och inte EU-fördraget. På det hela taget verkar det inte som om något medlemsland var så intresserat av EU:s egen kollektiva försvarsklausul 42 när den en gång beslutades. Det kanske är annorlunda i dag, åtminstone för det fåtal medlemmar av EU som inte också är medlemmar i Nato. <o:p></o:p></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Sveriges och Finlands regeringar påminde nyligen i ett gemensamt brev övriga EU-medlemmar om att artikel 42 finns. Det skulle man inte ha gjort om man inte tyckte att försvarsklausulen var viktig på något sätt. Det är kanske tur med tanke på de skiftande försvarspolitiska konjunkturerna att brasklappen om alliansfrihet inte tar bort något av den rättsliga kraften i den ömsesidiga försvarsklausulen i EU-fördraget. Brasklappen om Nato förändrar ur juridisk synvinkel inte heller de kollektiva försvarsåtagandena enligt EU-fördraget. <o:p></o:p></span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Och tittar man närmare på det alliansfria tillägget är det ju ganska allmänt formulerat. Det finns ingen logisk motsättning mellan att ha en ”särskild” säkerhets- och försvarspolitik å ena sidan och att vara rättsligt bunden av en ömsesidig försvarsklausul å den andra. Däremot finns det en motsättning mellan att vara neutral eller alliansfri å ena sidan och att vara bunden av en gemensam försvarsklausul å den andra. I den juridiska teorin i alla fall, om än inte i den politiska praktiken. <o:p></o:p></span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Det var EU och försvarsklausulen i artikel 42<span class="apple-converted-space"> </span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 4.8pt;"><b><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">"En för alla, alla för en"<o:p></o:p></span></i></b></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Om vi tittar på Natos grundläggande fördrag från 1949 – Nordatlantiska fördraget – tar det upp de ömsesidiga försvarsförpliktelserna i artikel 5. I den står till att börja med att medlemmarna är överens om att ”ett väpnat angrepp på en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses vara ett väpnat angrepp på dem alla”. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Som en följd av detta har medlemmarna vidare kommit överens om att ”om ett sådant väpnat angrepp äger rum så ska var och en av dem, under utövande av sin rätt till individuellt eller kollektivt självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan, hjälpa den part eller de parter som har blivit angripna, genom att omedelbart, individuellt och tillsammans med övriga parter, vidta sådana åtgärder som var och en av dem anser nödvändiga, inklusive användandet av väpnat våld, för att återupprätta och vidmakthålla säkerheten i det nordatlantiska området”. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Några saker kan noteras rörande artikel 5 i Natofördraget. Varje land beslutar självt vilka försvarsåtgärder det anser vara nödvändiga. Väpnat våld ingår i arsenalen, men är inte obligatoriskt. Alla gemensamma Natobeslut fattas med enhällighet. Inget medlemsland kan tvingas vidta militära kollektiva självförsvarsåtgärder mot sin vilja. Natofördraget hänvisar också till FN-stadgans regler om självförsvar. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;">Natos artikel 5 och EU:s artikel 42 är alltså på det hela taget ganska lika. Förpliktelserna för medlemmarna i de två organisationerna är desamma – åtminstone på det rent juridiska planet. I praktiken har Nato en sedan länge väl inkörd struktur för försvarssamarbete. Det har inte EU, även om utformandet av en gemensam försvarspolitik och till slut ett gemensamt försvar också finns på agendan, i artikel 42 i EU-fördraget. Natos artikel 5 och EU:s artikel 42 har aktiverats var sin gång. I Natos fall var det efter terrorattacken den 11 september 2001 och i EU:s fall efter terrorattacken i Paris den 13 november 2015. </span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-21175885935095898962022-03-07T21:01:00.008+01:002022-03-07T22:39:20.599+01:00Den alliansfria allianspolitikens dilemma!<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgzjiBN8wTa_4fRijfOybLhWJl6TKzL4npfOrzE0N-KoHl11L-rZDzM_kjM472shBbfZRlICXGscgLnbd9akNeHSyCFQmo9qRzCFYMDforUZqNraXXJ1pkmW2TL_FpYSdYZ0k2sbpohbEEHv2L1qCSiqJkqQ5nfaqbqv3B7koZsrVgNLpkw7Q=s1024" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="709" data-original-width="1024" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgzjiBN8wTa_4fRijfOybLhWJl6TKzL4npfOrzE0N-KoHl11L-rZDzM_kjM472shBbfZRlICXGscgLnbd9akNeHSyCFQmo9qRzCFYMDforUZqNraXXJ1pkmW2TL_FpYSdYZ0k2sbpohbEEHv2L1qCSiqJkqQ5nfaqbqv3B7koZsrVgNLpkw7Q=s320" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar och nedskärningar av antalet förband gör att omvärlden har anledning att ifrågasätta Sveriges förmåga att på egen hand avvärja ett militärt angrepp. Kalla krigets oberoendestrategi har ersatts av en samarbetsstrategi som vilar på en förväntan om hjälp vid ett angrepp.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjnqbmc9hkT09lPufevxTS4if4YrhJjDJKrgKbzS0vldopnnwprLLQSkY6F1s3nJpV-hitB2TiWy0IhVW43nn3D1RpSLYh2VhzlmgN-CJx4jtCdFmoJzyDwaD4F5oxTFJFlMEmEiuvhDv-QszG4bj9QcAaL6UpSTlYxzYGGMHcVorT-80oUPg=s676" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="384" data-original-width="676" height="182" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjnqbmc9hkT09lPufevxTS4if4YrhJjDJKrgKbzS0vldopnnwprLLQSkY6F1s3nJpV-hitB2TiWy0IhVW43nn3D1RpSLYh2VhzlmgN-CJx4jtCdFmoJzyDwaD4F5oxTFJFlMEmEiuvhDv-QszG4bj9QcAaL6UpSTlYxzYGGMHcVorT-80oUPg=s320" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i><br /></i></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i>Sverige har inga garantier om militär hjälp utifrån.</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Den svenska solidaritetspolitiken kan karaktäriseras som en ”alliansfri allianspolitik”, där icke medlemskap i militära allianser och en avsaknad av bindande ömsesidiga försvarsförpliktelser till andra stater kombineras med ett växande anti bi- och multilaterala försvarssamarbeten.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Dagens solidaritetspolitik har få likheter med det kalla krigets neutralitetspolitik. Under kalla kriget uteslöts medlemskap i dåtidens EG med hänvisning till neutralitetspolitikens krav på trovärdighet. Det ansågs vara viktigt att Sverige på olika sätt politiskt markerade att landet inte frivilligt skulle ansluta sig till västsidan i händelse av ett krig. Under 1950-och 1960-talet gjordes stora ekonomiska uppoffringar för att bygga upp en nationell militär förmåga. Under 1950-talet avsattes cirka 4,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till försvarets budget.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Vid 1980-talets början var försvarets andel av BNP fortfarande tre procent. I dag utgör försvarsutgifterna cirka 1 procent av BNP. Det svenska försvarets styrka och beredskap dimensionerades under kalla krigets första decennier utifrån målsättningen att kunna avskräcka en motståndare från anfall i enlighet med den s k marginaldoktrinen. Försvarsmakten skulle även på egen hand kunna avvärja ett angrepp eller, om nödvändigt, utkämpa ett fördröjningskrig i väntan på hjälp. Neutralitetspolitikens trovärdighet förutsatte alltså både en konsekvent utrikespolitik som manifesterade en politisk vilja att stå utanför konflikter och en förmåga att på egen hand motstå påtryckningar och försvara landet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: large;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Solidaritetsdeklarationens löften och de öppna förberedelserna för militär samverkan med andra stater gör att det idag finns goda skäl för Ryssland att anta att Sverige inte kommer att stå utanför en konflikt mellan Ryssland eller något EU-medlemsland eller nordiskt land.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-81862612512429325552022-02-23T20:41:00.003+01:002022-02-23T20:52:49.220+01:00Farligt att ge upp hoppet i en krisande värld!<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgZ5WJIImyrOfWONNMf5uSi893p-ywbH2_VReLhxy671oC_G8rlPniis8xOcMuk8qO0_m7Xs0yA7Un584VFvIwgdJ5o8aAoGCNGNS_pY16Ay_CQJycEFiRp310H5o8lq-OEzCsUETi0ROEGyi_BwcHRb4rXAfzJTfvChOoKcC6ww4W_SwDJSg=s1900" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1267" data-original-width="1900" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgZ5WJIImyrOfWONNMf5uSi893p-ywbH2_VReLhxy671oC_G8rlPniis8xOcMuk8qO0_m7Xs0yA7Un584VFvIwgdJ5o8aAoGCNGNS_pY16Ay_CQJycEFiRp310H5o8lq-OEzCsUETi0ROEGyi_BwcHRb4rXAfzJTfvChOoKcC6ww4W_SwDJSg=s320" width="320" /></a></span></span></div><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br />Om man studerat olika scenarion relaterade till sovjetisk/rysk aggression sedan 1990 kan man hävda att en av de absolut viktigaste inspirationskällorna till den ryska hybridtaktiken har varit händelserna i Baltikum runt 1990, i synnerhet det man kan kalla ”Litauens Majdan”, Vilnius i januari 1991.</span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Det folkliga förankrade motståndet mot rysk aggression har sina djupa rötter i Majdan rörelsen, där i princip hela samhället möttes och under dramatiska dagar skapade starka band mellan individer, helt utanför traditionell politisk kontroll. Jag har i efterhand på ett djupare sätt förstått Putins panik inför fenomenet samt beslutet att gå till ”hybridoffensiv”, på Krim och sedan i östra Ukraina.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Här ligger för övrigt en grov ironi inbäddad. Efter att ha studerat olika scenarier relaterade till sovjetisk/rysk aggression sedan 1990 vågar jag hävda att en av de absolut viktigaste inspirationskällorna till den ryska hybridtaktiken har varit händelserna i Baltikum runt 1990, i synnerhet det man kan kalla ”Litauens Majdan”, Vilnius i januari 1991. Den baltiska taktiken – besättande av centrala byggnader, med omgivande ”skikt” av civila ”försvarare”, uppsättande av ”lokalmilis”, mm – har av allt att döma noga studerats och imiterats i ryskt taktiskt tänkande.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 16pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Den ryska bedömningen är uppenbart att denna taktik skulle fungera. En försvagad krigsmakt, en korrumperad politisk elit och en ”feodal” samhällsstruktur med påverkbara oligarker gör att denna bedömning tämligen rimlig. Dock har man inte räknat med att en stor del av civilsamhället blixtsnabbt kommer transformera sig till (para) militära enheter som ofta till ett högt pris kommer att kämpa. I dagsläget är i princip alla frikårer inkorporerade i antingen armén eller det så kallade nationalgardet (under inrikesministeriet). Underhållsansvaret har till stor del tagits över av myndigheterna, om än med något tvivelaktig effektivitet.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-36134329327804379582022-01-26T19:49:00.005+01:002023-01-16T20:39:01.615+01:00Vackra ord räddar inte europeisk säkerhetsordning<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhRs2pQLMZPFNmU7is90vOTwGPnBSx-F9YFbmdS70WidK9KVY34UQ1HnsZmXkqSKF5VJLkNKhzgTMGGkKYpHpSl-fVhjjI5VJ3CEIcN3JRtnEpxR2aKbS0TxRH9NWi1Ql5So0lkCq5Z-waNIxaOSEey0sFKGG6VxteNdnmiy6EbTdbYWva5BQ=s778" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi7Ki9zBDo2HGd3SjHedr_i1YfOY7IOfru59lFQIRx1My35Fi_0qb2gKHIGO_0bPbOWibK_j5XwGZ7anWR47BzuomLBMGubx0Ol00PcTKV5lF__AvJD_oooh_OGwi5ajDUkcTcJWl7sTG1d7Fbd668BuskWESoLSi0bLoTBdehxMoUsnyMIrA=s778" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="489" data-original-width="778" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEi7Ki9zBDo2HGd3SjHedr_i1YfOY7IOfru59lFQIRx1My35Fi_0qb2gKHIGO_0bPbOWibK_j5XwGZ7anWR47BzuomLBMGubx0Ol00PcTKV5lF__AvJD_oooh_OGwi5ajDUkcTcJWl7sTG1d7Fbd668BuskWESoLSi0bLoTBdehxMoUsnyMIrA=s320" width="320" /></a></div><br /><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Rysslands militära och diplomatiska upptrappning har blottlagt en besvärande oordning inom den europeiska säkerhetsordningen. Att Moskvas agerande underminerar denna är uppenbart. Vem som bör göra vad för att upprätthålla ordningen och vad det får kosta är mindre klart. Ryssland kommer inte att avskräckas av att Europas länder retoriskt står upp för vackra principer, utan av att de är beredda att bekosta och använda den makt som kan upprätthålla principerna.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">En ordning är en samling normer, regler och institutioner som formar beteenden och relationerna mellan stater. Inom europeisk säkerhet har en ordning etablerats sedan det kalla krigets slutskede som till exempel innebär varje stats rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Rysslands militära och diplomatiska hot riktar sig mot Ukraina som stat, mot Nato som allians men kanske främst mot idén om staters frihet och självständighet, det vill säga mot den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland erbjuder inte en alternativ ordning i betydelsen gemensamma regler och normer. Snarare föreskriver de ryska förslagen en brist på ordning där en sorts balans i stället upprätthålls mellan militärt dominerande stormakter medan andra vackert får anpassa sig och sin utrikespolitik. En sådan realpolitisk oordning skulle inte bara påverka små stater i Rysslands närområde utan hela det europeiska samarbetsprojektet som i grunden bygger på principer om rättstatlighet, öppenhet och självständighet.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det finns med andra ord all anledning att försvara den nuvarande ordningen, inte bara i retoriken utan även i praktiken. Men vad skulle stabilisera en ordning som för tillfället verkar vara i gungning?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p style="margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Tre faktorer som upprätthåller en ordning. <br />För det första behövs en maktbas, det vill säga tillräckligt starka stater måste backa upp en ordning. För det andra måste ordningens regler och institutioner åtnjuta legitimitet. För det tredje måste ordningen skapa nytta, det vill säga kunna hantera de kollektiva problem som skapar behovet av en öppen, samarbetsinriktad och regelbaserad ordning.<o:p></o:p></span></p><p style="line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Maktaspekten är här central, även alltså från ett liberalt perspektiv på internationell politik: en ordning återspeglar i grunden de intressen, normer och principer som omhuldas av de aktörer som har makt att etablera och upprätthålla ordningen. Om ordningens maktbas förändras kommer den på sikt att revideras eller misslyckas i att forma staters relationer.<o:p></o:p></span></p><p style="box-sizing: border-box; line-height: 18pt; margin: 0cm 0cm 15pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Denna maktdimension förbigås gärna i politikers och diplomaters tal som hellre betonar ordningens legitimitet, nytta eller själva innehåll, det vill säga de principer som ordningen ska främja.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Europa måste investera.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">I dag befinner vi oss i en situation där Vladimir Putin anser att den nuvarande ordningen saknar såväl nytta som legitimitet. Som Rysslandsforskaren Michael Kofman uttrycker det ser Moskva ordningen som exkluderande, skapad och utökad under en tid av rysk svaghet. Dessutom ifrågasätts själva maktbasen: Är andra länder beredda att backa upp ordningen, särskilt då reaktionerna på tidigare ryska brott mot ordningen på vissa håll varit milda och övergående?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Nu har Ryssland rustat upp, sparat ihop till en ansenlig valutareserv och med tiden gjort sig mindre sårbart för ekonomiska tvångsmedel. Samtidigt har USA, som står för grundbulten i den maktbas som garanterar ordningen, uppenbara behov av att fokusera resurser på kraftmätningen med Kina. Från rysk sida är tiden med andra ord mogen för att revidera eller kullkasta den europeiska ordningen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEghhn7Sv78raBoTvbIPFgwIi_B6NKt9wv9SgHKrFroX4FXot_qfeHX4cF9qYRmYqcNRRn7OK-5M2VK8bEIyN09gEsjP5fD5NnXfIvNPHu338Sh_rYtOwPb6sVLH7d9792sZmv3nv_eFnhQeWIMjVMw488_rPL3_Yznwsmd4rz_jVpkXgJtp2w=s778" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="519" data-original-width="778" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEghhn7Sv78raBoTvbIPFgwIi_B6NKt9wv9SgHKrFroX4FXot_qfeHX4cF9qYRmYqcNRRn7OK-5M2VK8bEIyN09gEsjP5fD5NnXfIvNPHu338Sh_rYtOwPb6sVLH7d9792sZmv3nv_eFnhQeWIMjVMw488_rPL3_Yznwsmd4rz_jVpkXgJtp2w=s320" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: medium;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Säkerhet inte gratis.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Legitimiteten för ordningen måste stärkas. Den europeiska säkerhetsordningen har som en bärande idé att rättigheter och rättsstatlighet inom länder är kopplade till säkerhet mellan stater. När politiska ledare i Europa flirtar med auktoritära idéer på hemmaplan eller torgför idéer om legitima intressesfärer undergrävs legitimiteten för den gemensamma ordningen. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Men till sist måste även maktbasen för den rådande ordningen säkras. Såväl EU som Nato befinner sig i processen av att formulera nya säkerhetspolitiska doktriner – en strategisk kompass för EU och ett strategiskt koncept för Nato. Kanske är det lika bra att verkligheten knackade på mitt under denna seminarieövning. Utfallen för båda organisationerna måste med tydlighet hantera det faktum att den europeiska säkerhetsordningen kräver uppbackning för att bestå. Även enskilda länder måste vara beredda att betala för den maktbas som krävs för ordningens fortlevnad. Oavsett om det handlar om militärt stöd till Ukraina, egna försvarsutgifter, nationella industriella särintressen som får ge vika för kollektiv tyngd, eller strategier för att göra sig mindre beroende av till exempel rysk energi, kommer alla att behöva ta en kostnad. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Europa har mest att vinna på att dagens ordning består. Man måste därmed vara beredd att investera i det som underbygger den. Vladimir Putin gör kalkylen att väst varken är enat, kapabelt eller villigt att backa upp den europeiska säkerhetsordningen. Det långsiktiga sättet att återställa ordningen är för Europa att öppna plånboken samt nyttja de verktyg som finns för att visa att denna kalkyl är felaktig. Principer är gratis, makten att se till att de efterlevs är det inte.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif; font-size: 18pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-12687714380165918352022-01-25T15:26:00.003+01:002022-01-25T15:31:03.316+01:00Utsatt demokrati i USA<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhrS08DICYemoteNpt_4wE_3APT6VgntEL8h1SWDxbUxHLvUhr8z7B-MycP1Ac4b2U6ZIbHVgKBRX-_CAfGT7b9OiRNloIZwc0ihhLxgMoYCKrb_Bxyvi2f0LyVrM9ZQkpIywkT7-DcMbyOPCGimPXBhUM8bKWIT9PoNdrW7BjvcBkHlZ4vJQ=s900" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="506" data-original-width="900" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEhrS08DICYemoteNpt_4wE_3APT6VgntEL8h1SWDxbUxHLvUhr8z7B-MycP1Ac4b2U6ZIbHVgKBRX-_CAfGT7b9OiRNloIZwc0ihhLxgMoYCKrb_Bxyvi2f0LyVrM9ZQkpIywkT7-DcMbyOPCGimPXBhUM8bKWIT9PoNdrW7BjvcBkHlZ4vJQ=s320" width="320" /></a></div><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="caret-color: rgb(43, 0, 254); color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: 24px;">Världens främsta tankesmedjor kring demokrati är Freedom House, grundad under andra världskriget av Eleanor Roosevelt. Intressant nog rankar de för närvarande USA lägre i demokrati än de skandinaviska länderna. Det beror på att flera delstater vidtar åtgärder för att hindra minoriteter, främst afroamerikaner och latinamerikaner att rösta. Donald Trump arbetar för detta.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"> </span><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: 18pt;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Även Sverige måste vara på vakt mot Trump<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Såg en artikel i Expressen om hur Donald Trump har en tämligen stark ställning i USA, att han inte vill ha amerikanska trupper i andra länder och att han vill att USA ska lämna NATO. Det är något som negativt påverkar också Sveriges militära säkerhet. Trump vill underminera den breda rösträtten och vill liksom de auktoritära regimerna i Ungern, Polen och Ryssland få kontroll över domstolar och medier. I boken – Den hotade demokratin – läser man att Sverige måste stärka grundlagen och garantera public services och domstolarnas oberoende eftersom vi annars skulle ligga öppna om vi i en framtid fick en högerpopulistisk majoritet av Trumps typ.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgQrkWh82p5rcQCCMjf8KMwXcPZAmnLol-8iaLopi_MpKO2o9wLDK5A-S6aNdXCRHgqREPT7KJ50SeA8Q4f2NqO_1VskD27Tp1Ip5CBE6e-BHP-5fUhIxdVOqGttcjd_RppOnN42Y1evFIQ3YLPDWGDanHiSDuLzNZ0ycomf9k4qlCotUX9DA=s980" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="551" data-original-width="980" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgQrkWh82p5rcQCCMjf8KMwXcPZAmnLol-8iaLopi_MpKO2o9wLDK5A-S6aNdXCRHgqREPT7KJ50SeA8Q4f2NqO_1VskD27Tp1Ip5CBE6e-BHP-5fUhIxdVOqGttcjd_RppOnN42Y1evFIQ3YLPDWGDanHiSDuLzNZ0ycomf9k4qlCotUX9DA=s320" width="320" /></a></div><br /><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">USA:s demokrati omdebatterad<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: 18pt;">Kring den 6 januari – ett år efter Trump-demonstranternas angrepp mot Kongressen för att ändra valresultatet – har det i USA förts en omfattande debatt kring demokratin. Det är inte konstigt. Enligt en färsk opinionsundersökning anser en tredjedel av alla amerikaner att Donald Trump egentligen vann valet, men utsatts för valfusk. Närmare 70 procent av de republikanska väljarna anser också att Trump egentligen blivit vald. I 49 av USA:s delstater har Republikanerna lagt fram mer än 900 lagförslag som kan göra det svårare att rösta för minoriteter och ekonomiskt utsatta.</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">I USA är valdagen alltid på en vardag, den första tisdagen i november, vilket innebär att en stor del av väljarna är på jobbet och i en del fall får de löneavdrag om de går och röstar under arbetstiden. Att då ta bort möjligheterna till förhandsröstning och poströstning minskar Demokraternas stöd.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">I New York Times skrev början av januari Jimmy Carter, som var president 1977–81 och som är nästan 100 år – och f ö tillsammans med sin hustru Rosalynn betonade att demokratin i USA måste räddas. Man ska komma ihåg att USA sedan drygt 200 år har demokrati. Men nu är demokratin utsatt.</span><span face="Calibri, sans-serif"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-53441959475788894332022-01-22T12:46:00.002+01:002022-01-22T17:28:21.484+01:00Vad håller på att hända i Ukraina?<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 17pt;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></i></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 17pt;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></i></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 17pt;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></i></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 17pt;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></i></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 17pt;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"></span></i></span></p><div class="separator" style="clear: both; font-weight: bold; text-align: center;"><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg0bpe1vFc4ZlUV3wmWlOTO-bMpWTzmhBWw7CSPc8gg_kdkcyp-Gew-Z5T_ElZo70U6WZNX_eyinRlfSfqjlMWLEaZFwbnLJyMkxz8l9MVdUM3bHVA1ptHZFyvTqCz0u12n1QYTKosZepJps3BSd4Wa2DKT-gP0eh8V6jphHszljBU4uhPoiw=s635" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="510" data-original-width="635" height="257" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg0bpe1vFc4ZlUV3wmWlOTO-bMpWTzmhBWw7CSPc8gg_kdkcyp-Gew-Z5T_ElZo70U6WZNX_eyinRlfSfqjlMWLEaZFwbnLJyMkxz8l9MVdUM3bHVA1ptHZFyvTqCz0u12n1QYTKosZepJps3BSd4Wa2DKT-gP0eh8V6jphHszljBU4uhPoiw=s320" width="320" /></a></span></i></div><i><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /><b><span style="font-size: medium;">Erkännande av de ryskstyrda ”folkrepublikerna” i östra Ukraina, flygbombningar eller en invasion längs med landets Svartahavskust.<br />Så ser några tänkbara scenarier ut om Moskva väljer militär upptrappning mot sin granne i sydväst. Men en landsomfattande invasion med intåg i Kiev, landsättning av soldater på Gotland eller en storoffensiv i Östersjöområdet är inte trolig. Priset för det är så pass högt för Ryssland.</span></b></span></i><span face="Source Sans Pro, sans-serif" style="font-size: medium; font-weight: bold;"><o:p></o:p></span><p></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span face=""Source Sans Pro", sans-serif" style="font-size: 17pt;"> </span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="font-size: 18pt;">Det är inte sannolikt att Sverige eller andra länder runt Östersjön dras in i en militär konfrontation med Ryssland i den situation som uppstått.</span> <span style="font-size: 18pt;">Om man bråkar med EU- eller Natoländer blir kostnaderna mycket snabbt väldigt höga. Även Sverige är rätt säkert fastän man står utanför Nato.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="font-size: 18pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Rysslands ekonomi är starkt integrerad med världsekonomin, EU sammantaget är Rysslands största handelspartner och med råge största utländska investerare.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Det finns också gott om andra ”spelplaner” där Ryssland kan spänna musklerna – Ukraina, Moldavien och Kaukasien – till ett mycket lägre pris.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Av bland annat liknande skäl är en landsomfattande invasion och intåg i huvudstaden inte trolig. Om man börjar bomba Kiev eller marscherar in i staden kommer EU-medborgare och andra västerlänningar att dödas, och det vill man inte. Det utgör ett slags skydd för Ukraina.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Åsikterna går isär mellan experter, tror inte att Kreml har beslutat ännu vad som ska följa på vinterns militära och retoriska uppladdning. tror att Putin håller öppet för olika typer av åtgärder, han letar efter rätt tillfälle för antingen en diplomatisk eller militär lösning, eller ett mellanting. Det är svårt att sia om vad Ryssland tänker göra. </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Det är en mycket liten krets som har avgörandet i sin hand, tror att det bara är fem personer i Kreml som fattar besluten. Förutom president Vladimir Putin, försvarsminister Sergej Sjojgu samt cheferna för säkerhetstjänsterna och det nationella säkerhetsrådet.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><br /></span></span></p><p style="margin: 0cm;"><span style="color: red; font-family: georgia; font-size: large;"><i>Familjer till amerikansk personal på ambassaden i Kiev beordras evakuera från och med måndag, rapporterar<span class="apple-converted-space"> </span><a href="https://www.foxnews.com/world/us-embassy-personnel-family-in-ukraine-ordered-begin-evacuating-officials"><span style="text-decoration: none;"><span style="color: red;">Fox News.</span> </span></a><o:p></o:p></i></span></p><p style="caret-color: rgb(33, 33, 33); margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia; font-size: large;"><i><span style="color: red;">Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt till USA att det vore en ”överreaktion” att evakuera.</span></i><b style="color: #2b00fe;"><o:p></o:p></b></span></p><p style="margin: 0cm;"><b><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></b></p><p style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Det är en källa nära den ukrainska regeringen som uppger till CNN att USA informerat Ukraina, om att ambassaden kan börja evakuera diplomaters familjemedlemmar nästa vecka.<o:p></o:p></span></p><p style="caret-color: rgb(33, 33, 33); margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Enligt källan ska Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sagt till USA:s utrikesminister Anthony Blinken att det vore en ”överreaktion” att evakuera.<o:p></o:p></span></p><p style="caret-color: rgb(33, 33, 33); margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Ambassaden har inte velat kommentera uppgifterna.<o:p></o:p></span></p><p style="caret-color: rgb(33, 33, 33); margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">Under eftermiddagen kom ett plötsligt besked: Det amerikanska utrikesdepartementet beordrar familjemedlemmar till personalen på ambassaden i Kiev att evakuera från och med måndag, rapporterar<span class="apple-converted-space"> </span><a href="https://www.foxnews.com/world/us-embassy-personnel-family-in-ukraine-ordered-begin-evacuating-officials"><b><span style="text-decoration: none;">Fox News.</span></b></a><o:p></o:p></span></p><p style="caret-color: rgb(33, 33, 33); margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;">I nästa vecka väntas utrikesdepartementet vidare uppmana amerikaner ur civilbefolkningen i Ukraina att lämna landet medelst kommersiellt flyg ”medan det fortfarande är möjligt”.<o:p></o:p></span></p><p style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><b><span style="letter-spacing: 0.1pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i>Oklart vad som gäller för svensk personal.<o:p></o:p></i></span></span></b></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia; font-size: large;"><i>”UD kommenterar aldrig frågor som rör utlandsmyndigheternas och de anställdas säkerhet eller beredskapsåtgärder, eftersom detta skulle kunna försvåra vårt kontinuerliga arbete med säkerhetsfrågor”<span style="background-color: white;">, meddelar UD:s presskommunikatör Klara Höök i en skriftlig kommentar.</span></i></span><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 16pt;"><o:p></o:p></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-10874391.post-53296959057274769152021-12-20T19:35:00.002+01:002021-12-21T19:08:55.916+01:00Ukraina och Taiwan, ”De farligaste platserna på jorden”. Stor risk för krig.<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEih2A-bvk-SeOqMGauj525GYP0e4TsHXYjdp35qevV-f3kVCoUpeLG12VhVJ8yuScSAa2newi5vsYuH_pCjzoneP1mKt9EddMIEGXT2ZUdvbWD9nCHhnxMPHCR3fjvctIm3rEURIMAqZul9X4Kr4mAksjwH-OBj-2nl49Gll8k_QbJFlXTXAw=s1280" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="854" data-original-width="1280" height="214" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEih2A-bvk-SeOqMGauj525GYP0e4TsHXYjdp35qevV-f3kVCoUpeLG12VhVJ8yuScSAa2newi5vsYuH_pCjzoneP1mKt9EddMIEGXT2ZUdvbWD9nCHhnxMPHCR3fjvctIm3rEURIMAqZul9X4Kr4mAksjwH-OBj-2nl49Gll8k_QbJFlXTXAw=s320" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Taiwans egen försvarsminister Chiu Kuo-cheng, varnade i oktober för att Kina från år 2025 kommer att kunna erövra ön utan större problem.<br /><br /><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Amerikanska amiraler har också inför den amerikanska kongressen vittnat om att sannolikheten för en kinesisk aktion mot Taiwan antagligen är större än vi tror och kan komma förr än vi anar. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Kommunistledarna i Peking har alltid sett Taiwan som en del av Kina, även om kommunisterna aldrig haft makten där. Xi Jinping har sagt att en återförening med Taiwan är ”ett oundvikligt krav för en vitalisering av den kinesiska nationen”.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Det är inte så svårt att måla upp scenarier där Kina skulle besluta att gå till attack. Kina har flera röda linjer. En sådan är om politikerna på Taiwan skulle utropa öns självständighet. En annan är om USA skulle börja sända trupp till Taiwan som hjälp inför ett eventuellt kinesiskt anfall. Wall Street Journal avslöjade i oktober att ett drygt 20-tal amerikanska elitsoldater hjälper och utbildar den taiwanesiska armén.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">President Joe Biden och Xi Jinping möttes i ett digitalt toppmöte i veckan och Taiwan var ett av ämnena som diskuterades. Tonen var artigare än på länge, men Xi varnade också USA för att ”leka med elden” vad gäller Taiwan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">100 000 ryska soldater finns nu vid gränsen mot Ukraina. Joe Biden har inte militärt hotat Ryssland om de anfaller Ukraina, men däremot med hårda ekonomiska sanktioner. Det är uppenbart att Biden inte vill att USA ska bli indraget i en militär konflikt.<br /><br />Åtskilligt tyder på att ekonomiska sanktioner inte är något förvånande för Putin och risken för att Ryssland erövrar Ukraina är ganska stort.<br /><br />Om USA inte går i krig för Ukraina är det osäkert om man kommer att göra det om Kina anfaller Taiwan. Och skulle Ryssland gå i krig mot Ukraina ökar risken för ett kinesiskt krig mot demokratiska Taiwan eftersom omvärldens uppmärksamhet kommer att ligga i Europa.<br /><br />Men den situation världen nu befinner sig i ökar risken för ett nytt världskrig:</span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiKeTfpekOUGx1tA4wnPidTJe92muP3U6_3WwW_8lBvbVkn5ob1rPMUum7WNxeCHWJN76-k9N6W_ZEbMk0HqOW2IcXL4uq8o1xsSczDRz8EqK9Dl0uWWiv1-IjdXoFA_IdhYSJJcE08uBe1802jmKKcdvsfjcwTddFwYOVm607xenAokMybug=s1280" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiKeTfpekOUGx1tA4wnPidTJe92muP3U6_3WwW_8lBvbVkn5ob1rPMUum7WNxeCHWJN76-k9N6W_ZEbMk0HqOW2IcXL4uq8o1xsSczDRz8EqK9Dl0uWWiv1-IjdXoFA_IdhYSJJcE08uBe1802jmKKcdvsfjcwTddFwYOVm607xenAokMybug=s320" width="320" /></a></span></span></div><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><br /><o:p></o:p></span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;">Med den nya säkerhetslagen i Hongkong går de små chanser som fanns till uppgörelse mellan Taiwan och Kinas kommunistregim upp i rök. Risken för ett militärt angrepp rycker närmare när spänningarna över Taiwansundet ökar, enligt bedömare. NU hänger mycket på USA.</span><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="background-color: white; font-size: 18pt; letter-spacing: 0.2pt;"><o:p><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Flera experter gör nu analysen att risken ökat för att Peking med våld ska gå framåt i Taiwan-frågan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">För Xi Jinping är Taiwan av högsta vikt, inte minst för att visa att Kina inte är ett land som viker ner sig eller kliver av ambitionerna att bli en världsmakt. 2017 gjorde Xi klart att Taiwans återförening med Kina ingår i hans stora plan – hans "kinesiska dröm". Nyligen varnade högt uppsatta medlemmar kommunistpartiet för att Kina kan komma att agera militärt om det inte finns andra sätt att stoppa ett självständigt Taiwan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Parallellt har Peking ökat sin militära press på ön, genom övningar och intrång på taiwanesiskt luftrum.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #2b00fe; font-family: georgia;">Peking kommer till slut att använda våld mot Taiwan. Det antas ta 10 till 15 år enligt vissa bedömare.</span><span style="font-family: Times New Roman, serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Hans Zettbyhttp://www.blogger.com/profile/05663773933806657614noreply@blogger.com0