2021/05/03

NATO om framtiden.











Även om välkomnandet av president Biden är varmt i de flesta Natoländerna är alla medvetna om att kritiken mot låga försvarsanslag blir fortsatt hård.

 

Nästa år ska Nato presentera sitt nya strategiska koncept. Behovet av ett militärt starkt Nato är stort, enligt dess ledning. Försvarsalliansen måste idag inte bara hantera ett allt mer aggressivt Ryssland utan även förhålla sig till Kinas växande globala inflytande. Konflikter i Medelhavsområdet och Mellanöstern fortsätter att pocka på uppmärksamhet liksom maktkampen i Arktis.

 

Samtidigt ställer nya hot som klimatförändringar, cyberattacker och pandemier krav på samverkan med andra organisationer. Särskilt viktigt, och omdebatterat, är samspelet med EU på olika områden. En annan utmaning för Nato är de nya och gamla spänningarna mellan medlemsländerna som fortsätter att prägla alliansen.

 

Framtiden och vilka yttre utmaningar ser du?

 

Hasse Zettby

2021/04/21

Republikanerna föreslår minskade röstmöjligheter



Bland det mest centrala i den amerikanska politiska debatten just nu är förslag om förändring i rätten att rösta.
Demokraterna har lagt förslag till en federal lag som ska införa en rätt att förhandsrösta och poströsta i alla delstater. Republikaner har lagt totalt 250 propositioner i 43 delstater i syfte att införa restriktioner i röstandet.

En del okontroversiellt i förslagen är att papperslösa invandrare och kriminella medborgare inte ska kunna rösta. Men de flesta av alla förslagen från republikanerna går ut på att hindra förhandsröstning och poströstning. Det speglar Donald Trumps påståenden om valfusk och innebär att republikanerna skulle gynnas. Det är i hög grad demokrater som inte kan ha ledigt från jobbet och gå till vallokalen för att rösta under den tisdag som är valdag. Det var främst Bidens väljare som förhandsröstade eller poströstade och som annars skulle stannat hemma p g a pandemin.

USA har ingen folkbokföring så att väljarna måste själva registrera sig. Det måste enligt republikanerna göras i god tid innan valet, men ska inte få göras på valdagen. Det missgynnar de som har låg utbildning och inte hänger med.

I Georgia, som var den avgörande staten i förra valet, har man beslutat att förbjuda att någon delar ut mat och vatten till väljare som står i kö i flera timmar utanför vallokalen. Där vill republikanerna inte tillåta förhandsröstning på söndagen innan valet, vilket beror på att många afroamerikaner går till kristna kyrkor på söndagen och där blir uppmanade att förhandsrösta direkt.

Hur det här utvecklas kommer att påverka det viktiga mellanvalet nästa år. Det går att hitta en del fakta kring rösträtten här:

https://vote.gov

2021/03/24

Riksdagen godkänner EU:s skuldpaket på 750 miljarder euro.

 


Under dagen fattas ett beslut i Sveriges riksdag med historiska proportioner: EU:s kontroversiella återhämtningsfond. Enligt förslaget ska EU låna upp 750 miljarder euro och i praktiken få en statsskuld. Hälften av pengarna delas ut som bidrag till främst länder i Sydeuropa, men alla står gemensamt betalningsansvariga. EU förbehåller sig rätten att kräva mer pengar från medlemsländerna, för att betala av på skulden och räntorna.

 

Riksdagen godkänner nu att Sverige går i borgen för lånet och därmed kan tvingas betala andra länders del av skulden, om dessa länder lämnar EU eller av andra orsaker inte betalar.

 

Detta kommer innebära att kommande generationer i bl.a. Sverige får betala för den här upplåningen som huvudsakligen betalas ut som bidrag till andra medlemsstater.

 

Den offentliga debatten i frågan har lyst med sin frånvaro, trots att EU genom fonden mer än dubblar sin budget och därmed makt. Dessutom kommer för första gången EU att börja ta ut egen skatt. 

 

Det ekonomiska räddningspaket för ”Corona återhämtning” som Stefan Löfven sade ja till i Bryssel innebär att Sverige över en natt tar stora steg mot gemensam finanspolitik och överstatliga skatter. För att inte tala om att svenskar skuldsätts för lång tid framöver för att rädda andra länder. Man kan inte smyga igenom en sådan stor förändring utan att folket får säga sitt i en folkomröstning.

2021/03/10

ÖB vinner inga slag!

Micael Bydén deklarerade nyligen i en Tv-intervju att det var viktigt för honom och försvaret att delta i Prideparaden.

 

”Vi är könsneutrala och det är viktigt att ha den rätta värdegrunden här inne”, sade generalen samtidigt som han slog sig för bröstet. Bydén är en typisk byråkrat som använder klichéer om och om igen som är tillåtna av det svenska politiska etablissemanget.



Vid ett annat tillfälle deklarerade han att ”Nu genomför försvaret den största upprustningen sedan 50-talet”.

Bydén påminner mig om gamla kommunistiska propagandister som när man det ena året tillverkade en traktor och nästa år två stycken, kunde man sedan stolt deklarera att produktionen av traktorer hade ökat med 100 %.

 

Bydén gör precis samma sak. Det är inte svårt att skryta när man utgår från nästan noll för att öka till ett. I statistiken är det alltid viktigt från vilken nivå och år man utgår ifrån. 

 

Denne general kommer inte att vinna några slag, och absolut inte krig. Man vinner nämligen varken slag eller krig med käften. Svenska försvaret var sannolikt som störst omkring år 1955. Cirka 800 000 man. Världens tredje största flygvapen (efter USA och Sovjet), femte största flottan (efter USA, Sovjet, Storbritannien och Frankrike). Det fanns 37 armébrigader varav 6 pansarbrigader och en på Gotland. Vad har man idag efter den största upprustningen enligt Bydén.


 


Demokrati på riktigt!










Om man tar sig tid att tänka efter vad för styrelseskick Sverige har, är det lätt att inse att vårt land har en diktatur. Yttrandefriheten beskärs och sanningar som är obekväma för PK-samhället presenteras inte.

 (Politisk korrekthet är globalism, antirasism, feminism, klimatångest och mångkultur. Det är kampen för invandrares, de sexuella minoriteternas och djurens rättigheter. I PK-samhället har jämlikhet, jämställdhet och en gemensam värdegrund högsta prioritet. Muslimer, transpersoner, tiggande romer, så kallade papperslösa och andra minoritetsgrupper anses förtryckta och måste få sina rättigheter tillgodosedda. 


Mera tveksamt är om det gäller för svenskar, i synnerhet om dessa är män, medelålders och vita. I offentligheten är politisk korrekthet den viktigaste status- och identitetsmarkören. De som har invändningar skändas, tystas och motas ner från scenen. PK-isterna klarar inte att diskutera med sina kritiker och väljer därför att döma ut dem som onda och moraliskt defekta.)

 

Flera av våra politiker erkänner detta, men de är omedvetna om erkännandet på grund av att de saknar förmåga att tänka logiskt.

 

Om man frågar många av våra politiker vad som menas med demokrati blir svaret ”folkstyre”. Påpekar man då att i verkligheten är det politikerna och inte folket som styr, blir alltid svaret ”Sverige har en representativ demokrati.” Hur kan man representera något som inte existerar?

 

Det finns bara ett sätt att införa demokrati i Sverige, och det är genom personval och folkomröstningar, där sakfrågorna i sig har större betydelse för folket än i vilka politiska ideologier sakfrågorna hör hemma.

 

Man föreslår där ett valsätt där väljarna inte ska rösta på partier utan i stället personkryssa en kandidat (att det handlar om riksdagsvalen är tydligt, men resonemanget gäller rimligen också lokala och regionala val).




2021/02/28

Islamiska staten i Irak och Syrien.

Under åren 2013 till 2018 reste över 40 000 män, kvinnor och barn till Irak och Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten. Rörelsen uppstod i Irak åren före millennieskiftet och växte sig stark där bland annat genom att exploatera spänningar mellan sunni-och shiamuslimer och politiskt missnöje. IS lyckades inta stora områden i västra Irak samt även i östra Syrien i samband med det pågående inbördeskriget där. Rörelsen kontrollerade som mest 60 % av Syrien och 40 % av Irak, vilket bidrog till att IS på rekordtid blev en maktfaktor i regionen.

 

Tre fjärdedelar av dem som anslöt sig till IS var män, framför allt från Mellanöstern och Nordafrika. Från Europa kom mellan 5 000 och 6 000 personer, varav cirka 300 från Sverige. IS attraktionskraft bland unga våldsbejakande muslimer var stor och genom global propaganda och effektiva nätverk kunde IS rekrytera och smuggla in anhängare från i stort sett hela världen. Målet var att befästa IS som en egen stat med egna gränser.

 

I januari 2014 erövrade IS al-Raqqa i Syrien och i juni den irakiska miljonstaden Mosul. Ett globalt kalifat utropades: Islamiska staten. Genom kalifatet skulle en muslimsk stat återupprättas i likhet med den som profeten en gång etablerade. Den tolkning av islamisk lag som kalifatets företrädare använde ansågs vara den enda rätta.

 

Irak begärde under 2014 stöd för att bekämpa IS. En bred koalition med fler än 60 länder, däribland Sverige, bildades under ledning av USA. Koalitionen inledde omfattande flygbombningar av IS-fästen samtidigt som IS även bekämpades av den syriska regimen, med stöd från Ryssland och Iran. Medan det militära trycket mot IS ökade i Syrien och Irak utfördes under 2015 en rad terrorattentat i Nordafrika, Europa och Mellanöstern som kopplades till organisationen.

 

2016 förlorade IS viktiga städer som al-Falluja i Irak och Manbij i Syrien. 2017 återtogs Mosul av irakiska styrkor och regeringen i Bagdad meddelade att kalifatet hade fallit. Några månader senare återfick den syriska regimen med hjälp av ryskt stridsflyg kontrollen över floden Eufrat från IS och i oktober intog Syriska demokratiska styrkorna (SDF) al-Raqqa, kalifatets ”huvudstad”. Turkiet hade till en början haft en avvaktande, av vissa bedömare beskriven som positiv, inställning till IS vilket möjliggjorde smuggling av anhängare och förnödenheter till områden som kontrollerades av IS i Syrien. Men efter attetat som IS utförde i Istanbul och Ankara, reagerade Turkiet med kraft och införde hårdare gränsbevakning.

 

IS sista fäste Baghuz föll i mars 2019 efter sex veckors intensiva angrepp från SDF, den USA-ledda koalitionen och den syriska regimen. Under slutstriderna bröt alla parter om än i olika grad mot folkrätten: IS sköt mot dem som försökte fly och minerade vägarna till och från staden, styrkorna som anföll IS besköt staden i tron att civilbefolkningen bar sprängladdningar. Den brittiska människorättsorganisationen Airwars uppskattar att över 400 civila dödades som följd av koalitionens flygattacker mot Baghuz.

 

SDF och dess civila administration var den enda struktur som kunde hantera de tusentals människor, IS-stridande och deras familjer som strömmade ut ur Baghuz. Den syriska regimen hade inte närvaro på marken och den skulle knappast ha accepterats av västerländerna som väktare av deras medborgare. Nästan över en natt fick SDF ansvar för uppemot 14 500 IS-krigare och 72 000 kvinnor och barn. Män skiljdes ut och fördes till fängelser medan kvinnor och barn flyttades till läger. 

 

Sveriges agerande.

De så kallade IS-barnens rättigheter har uppmärksammats av framför allt Rädda Barnen och Repatriate the Children Sverige, en organisation som bildades för att försöka få hem de svenska frihetsberövade barnen i självstyret. Båda organisationerna understryker dock att barn inte kan skiljas från sina vårdnadshavare eftersom det strider mot FN:s barnkonvention. Svenska medier har rapporterat om den svåra humanitära situationen i lägren och fängelserna. Mindre fokus har lagts på de juridiska brister som råder.

 

Den svenska linjen har varit och är att landet inte har några skyldigheter att hjälpa dem som har rest till Syrien och anslutit sig till IS att återvända till Sverige. Däremot säger utrikesdepartementet att man strävar efter att få hem barnen. Sverige repatrierade sju föräldralösa barn i maj 2019. Att Sverige inte tagit hem fler barn beror enligt UD på att självstyret inte vill skilja barn från föräldrar och på att självstyret inte släpper kvinnor, inklusive mammor, då de först ska åtalas. De kurdiska företrädarna säger på direkta frågor att de som är misstänkta för brott helst ska åtalas på plats medan övriga kan släppas. 

 

Dessa kan åka hem så snart deras regeringar ber om dem, säger Nora Abed, ansvarig för Roj. General Maslum, självstyrets överbefälhavare instämmer:

Kvinnor som inte är misstänkta för brott kan släppas. Det som krävs är normalt pappersarbete. Ländernas regeringar behöver dock begära att frihetsberövande medborgare ska släppas, något som Sverige alltså inte gjort.

 

Fredrik Hallström, operativ chef för kontraterrorism, förklarar att Säpo räknar med att de svenska medborgarna kommer hem förr eller senare men understryker att hans myndighet inte har synpunkter på hur eller när de återvänder.

 

Utrikesdepartementet har  hanterat frågan i två spår, ett konsulärt och ett politiskt, som ansvarar för relationer med det kurdiska självstyret och arbetar för lösningar kring rättsprocesser. Företrädare för den konsulära avdelningen gjorde enligt UD sin första resa till området hösten 2020. Enligt de två svenska kvinnor som flyttades från al-Hol till Roj var det mötet första gången som de fick träffa någon från svenska myndigheter. Den ena var minderårig när hon placerades i al-Hol. Det är oklart om UD har träffat alla svenskar som är frihetsberövade i självstyret eller vet var de befinner sig.









2021/02/17

Mitch McConnell beskrivs som en av de slugaste politikerna på Capitol Hill.

Mitch McConnell beskrivs som en av de slugaste politikerna på Capitol Hill. Oftast ett steg före. Den här gången kan senatorn från Kentucky stå inför sin svåraste politiska utmaning hittills. McConnell, som skyddade Donald Trump under det första riksrättsåtalet för ett år sedan och effektivt blockerade demokraterna från att gå fram med det här åtalet till dess Trump avgått, befinner sig nu i en öppen maktstrid med Donald Trump.

 

20 minuter lång attack.

Ståendes på senatens golv, pekade nämligen McConnell ut Trump som ”moraliskt och praktiskt skyldig” för stormningen av kongressen. Den återhållsamme McConnell har lojalt stått vid Trumps sida under de gångna fyra åren. Nu kallade republikanernas mest seniora senator sin tidigare presidents handlingar i samband med den 6:te januari för ”en skam”. Utspelet, som pågick i nästan 20 minuter, upplevdes på många sätt som märkligt då Mitch McConnell några minuter tidigare röstat för att frikänna sin partikamrat. Men, som många andra, republikaner valde McConnell att hävda att hela rättegången stred mot grundlagen och att han därför inte kunde rösta för att fälla en president som redan lämnat sitt ämbete.

 

Ilska bland demokraterna.

McDonnells plötsliga attack mot Donald Trumps möttes av besvikelse bland Demokraterna. Just den tidigare majoritetsledaren i senaten hade varit en politiker som kunde ha fått fler republikaner med sig- om han bestämt sig för att fälla Donald Trump. Reaktionen från demokraterna var därför skarp och talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi, kallade Republikanerna för fega och ilskan riktade sig speciellt mot McConnell, som när han inte lät Demokraterna starta riksrättsåtalet innan Joe Biden svors in, gav de republikanska senatorerna en möjlighet att inte ta ställning till Trumps eventuella skuld utan i stället peka på konstitutionella skäl.

 

Trumps nästa drag.

I det första livstecknet från Donald Trump på flera veckor tackade han sina partikamrater som röstat för att fria honom och hyllade den amerikanska grundlagen. En undersökning av ABC visar att åtta av tio republikaner var emot att Donald Trump skulle fällas i senaten. Det säger en del om Trumps fortsatta inflytande över det konservativa partiet.

 

Och det här var inte slutet på Donald Trumps politiska karriär – bara början på ett nytt kapitel. Även om han hotas av flera rättsprocesser väntar USA på hans nästa drag. Nu när en ny motståndare tagit steget ut ur skuggorna.




2021/01/26

Riksrättsåtalet mot Trump har inletts.

Representanthuset har nu lämnat över åtalet om riksrätt mot Donald Trump till senaten. Demokraterna vill att ex-presidenten fälls för uppvigling i samband med stormningen av Capitolium.

Natten mot tisdag informerade ledamöter från representanthuset om att man kommer att ställa Donald Trump inför riksrätt, rapporterar internationell medier. Det innebär att åtalet nu formellt har inletts.

 

Riksrättsåtalet omfattar endast en åtalspunkt: Anstiftan till uppror. Demokraterna anser att den förre presidenten bör hållas ansvarig för att ha uppviglat den folkmassa som stormade Capitolium den 6 januari efter att Trump upprepat sina grundlösa påståenden om valfusk och manat till protester.

 

Biden skeptisk

– Donald John Trump gjorde sig skyldig till grova brott och förseelser genom att anstifta våldsamheter mot USA:s regering, säger Jamie Raskin, demokratisk ledamot i representanthuset och en av dem som leder riksrättsprocessen.

 

För att Trump ska fällas krävs det dock att minst 17 republikanska senatorer går på Demokraternas linje. President Joe Biden säger till CNN att han står bakom åtalet, men ställer sig samtidigt skeptisk till man kommer att få tillräckligt många av sina politiska motståndare med sig.

 

– Senaten har förändrats sedan jag var där, men den har inte förändrats så mycket.

 

Rättegången mot Trump inleds den 9 februari.