2005/07/10

Terrorism


Dåden mot nattklubbarna på Bali och teatern i Moskva 2002, granatattackerna i Bogota i Colombia 2003, tågbomberna i Madrid och attacken mot skolan i Beslan 2004, och nu senast sprängdåden i tunnelbanesystemet och bussen i London 2005. Terrorismen i världen har sedan attacken mot World Trade Center 2001 uppmärksammats mer än tidigare. Men har dåden blivit fler? Är terrorismen mer utbredd än tidigare?Utan att överdriva kan attackerna mot USA den 11 september 2001 sägas ha skakat hela världen och förändrat hur många av oss ser på den. De visade att terrorismen inte är begränsad av några nationsgränser eller lagar. De visade också tydligt hur sårbart ett modernt, demokratiskt samhälle kan vara. Att fienden i det här fallet inte heller har någon fast punkt, utan lever och verkar mitt i samhället, i olika länder och över nationsgränserna gör problemet ännu mer svårgripligt.

Sverige har varit relativt skonat från terrorism. Under 1970- och 1980-talen utförde dock utländska terrorister flera mord och andra aktioner i Sverige. I början av 1970-talet sköts den jugoslaviske ambassadören i Stockholm ihjäl av kroater som var medlemmar i nationaliströrelsen Ustasja. Senare kapade andra Ustasja-anhängare ett svenskt inrikesplan och höll passagerare och besättning som gisslan för att tvinga svenska regeringen att frige de män som dömts till fängelse för mordet. 1975 ockuperade medlemmar av Baader-Meinhof-ligan (RAF), en vänsterextrem rörelse i dåvarande Västtyskland, den västtyska ambassaden i Stockholm. Två anställda på ambassaden dödades, och en ockupant skadades så svårt att han senare avled på ett tyskt sjukhus. Som hämnd för att Sverige hade skickat den skadade terroristen till Tyskland ville RAF-sympatisörer kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon, som hade fattat beslutet om transporten. Planerna avslöjades dock i förtid och aktionen kunde förhindras. På 1980-talet mördades avhoppare från den kurdiska organisationen PKK, en i Uppsala och en några år senare i Medborgarhuset i Stockholm. I båda fallen ansågs mördarna ha handlat på direkt uppdrag från PKKs ledning.Bland svenskar som drabbats av terrordåd utomlands märks de sex som dödades den 12 oktober 2002, då militanta islamister sprängde en nattklubb på den indonesiska ön Bali. Sammanlagt dog omkring 200 personer, varav merparten var utländska turister med australier som största grupp.Polisens terroristbekämpningEn svensk lag om straff för terroristbrott antogs i juli 2003. Den bygger på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. I lagen anges en rad brott - mord, dråp, människorov, grov skadegörelse och så vidare - som betraktas som terroristbrott om de syftar till att "injaga allvarlig fruktan hos befolkningen, otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation".Säkerhetspolisen, Säpo, är den myndighet som har huvudansvaret för svensk terrorismbekämpning. Inom Säpo har kontraterrorismroteln till uppgift att bekämpa internationell terrorism. Inom ramen för det internationella samarbete som Sverige anslutit sig till ska våldsdåd med utländska politiska motiv förebyggas, oavsett om de är tänkta att utföras i Sverige eller utomlands. Här vägleds Sverige och Säpo bland annat av FN:s resolution 1269, om bekämpande av internationell terrorism.En specialtränad styrka för att bekämpa terroraktioner i Sverige, Nationella insatsstyrkan (NI), bildades 1991. Den sorterar sedan 2002 under Rikskriminalpolisen/Ordningspolisenheten och omfattar 53 poliser och två civilanställda. Nationella insatsstyrkan ska framför allt sättas in vid allvarliga situationer som gisslantagning, ingripanden mot farliga beväpnade personer och polistaktiska förhandlingar.Militärens roll kringskurenInom försvarsmakten finns ett specialförband, Särskilda skyddsgruppen SSG, som också tränats för att kunna hantera exempelvis gisslansituationer. SSG är direkt underställt överbefälhavaren. Förbandet är dock enbart tänkt att sättas in i händelse av krig. Terroraktioner i fredstid, och på svensk mark, ska enbart skötas av polisen.En del menar att oviljan att låta svensk militär ingripa i icke-krigssituationer går tillbaka på händelserna i Ådalen i maj 1931. Den gången dödades fem människor då militär öppnade eld mot demonstrerande arbetare. Före skotten i Ådalen kunde militären sköta även polisiära uppgifter, men redan året efter infördes begränsningar av militärens rätt att bruka vapen mot civila. Sverige fick en statlig poliskår, och det blev förbjudet att använda militär trupp i sociala konflikter i fredstid. 1969 ansåg regeringen att militär personal borde kunna användas för att upprätthålla ordningen i landet i extraordinära situationer, men förslaget föll i och med 1974 års regeringsform.I dag kan försvarsmakten själv välja att bistå polisen, till exempel genom att transportera polismän i försvarets helikoptrar, men två förutsättningar måste vara uppfyllda. Militärer får inte hamna i situationer där de väntas använda tvång eller våld mot enskilda. De får heller inte utsättas för någon nämnvärd risk att själva komma till skada. Och försvarsmakten kan alltså under alla förhållanden välja att avslå en begäran om hjälp från polisen.Efter den 11 september 2001 pågår ett arbete på att formulera klarare regler för militärens roll vid ett terroristangrepp på Sverige. En del experter menar att militärer redan nu bör kunna sättas in mot ett icke-militärt angrepp, om FN betecknar det som ett väpnat angrepp på Sverige. FN-stadgan medger i dag en utökad rätt till självförsvar och möjligheter för en stat att militärt förebygga en terrorattack.

Vad är Frihetskamp, motståndsrörelse eller terrorism?

Inga kommentarer: