Europa står inför ett vägskäl och det är upp till oss vilken väg vi tar.

Den europeiska säkerhetsordningen måste förstärkas. Sverige kan bidra genom ett Natomedlemskap kombinerat med en starkare nationell försvarsförmåga. Samtidigt är det viktigt att det fortsatt finns ett amerikanskt engagemang för Europa, ett intresse som skulle tjänas bäst om Hillary Clinton blir USA:s 45:e president.

Ryssland kommer att fortsätta att vara ett hot inom överskådlig tid och vi måste vara redo att stå emot ytterligare aggression och stödja dem som idag är offer för det.

Migrationstrycket från framför allt Mellanöstern kommer att fortsätta så länge konflikter som den i Syrien pågår och levnadsförhållandena i regionen förblir dåliga.

Medan vi har en begränsad förmåga att påverka utvecklingen i regionen kan vi göra mer för att främja säkerhet och utveckling genom militärt stöd, engagemang för mänskliga rättigheter och institutionsbyggande.

För att förhindra fler medlemsstater från att lämna EU borde fokus vara på att ha en flexibel inställning till integration, där medlemsstaterna själva avgör utsträckningen i sitt deltagande. Frågorna som borde prioriteras framöver bör vara de gemensamma utmaningarna som till exempel klimatförändring, säkerhetshot och energiförsörjning. I samband med att Europas storlek som andel av den globala ekonomin och befolkningen fortsätter att minska kommer intresset bland européer för att arbeta tillsammans öka.

Att styra Europa i en riktning av säkerhet och välstånd är mycket svårt. Problemen är många och deras komplexitet utgör en svår uppgift för kontinentens beslutfattare. Ett politiskt engagemang är viktigare nu än någon gång sedan slutet av det ”kalla kriget”. Medan cynism är ett bekvämt alternativ är det idag optimism, kreativitet och hårt arbete som krävs för att möta alla dessa utmaningar och realisera vår tids möjligheter. Europa står inför ett vägskäl och det är upp till oss vilken väg vi tar.

Hans Zettby (L)