Konflikter i Europas närhet driver människor på flykt, i
Ukraina pågår ett krig på europeiskt territorium och ryska rörelser i
Östersjöområdet har gjort vårt direkta närområde till en säkerhetspolitisk
riskzon. Runt om i västvärlden tappar såväl mitten-vänster-som
mitten-högerpartier mark. Populister från höger till vänster vinner mark med
enkla svar på komplicerade frågeställningar.
De vänsterpolitiker som 2014 nästintill kunde vinna
ikonstatus bland relativt breda väljargrupper på att surfa högst upp på
valårets identitetspolitiska vågor, befinner sig numera i akut sjönöd efter att
opinionsvågorna vänt. De får i en svensk kontext symbolisera det öde som
drabbar mitten-vänster- och mitten-högerpartier som överger uppgiften att kunna
formulera sammanhållande svar på avgörande frågeställningar.
Jag ska erkänna att jag är orolig för att populismen även
ska smitta oss. Inte genom att vi slutar förhålla oss till våra idéer, utan att
vi dogmatiskt och okritiskt använder våra ideologier som rena sanningar.
För första gången under vår livstid är hoten mot det fria
och demokratiska samhället reella, och de är många. Konflikter i Europa, svag
ekonomisk tillväxt, populister som ifrågasätter rättigheter och friheter
samtidigt som tilltron till rörlighet, samarbete och samhälle sviktar.
Här behövs vi mer än någonsin. Och våra svar ska inte vara
enkla. Vi måste ta vår uppgift på större allvar än så. När populismen möter
väljargrupp efter väljargrupp med budskap om att de ska få det bättre på någon
annans bekostnad tror sig alla vara vinnare. Men, när känsloargumenten och
höftskotten vinner mark på bekostnad av fakta och ansvar är det du, jag och
alla andra som blir förlorare.
Hans Zettby (L)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar