Varför är motståndet så starkt mot Hillary Clinton i väljarkåren i USA?

För många som följer presidentvalet i USA denna höst 2016 ter det sig ofattbart att Hillary Clinton inte leder mer i opinionsundersökningarna mer än hon gör.

I modern tid är det svårt att hitta Hillary Clintons like när det gäller politisk erfarenhet bland både Demokraters och Republikaners presidentkandidater.

När man analyserar allt det som har lagts Hillary Clinton till last drar man slutsatsen att Hillary hatet bland främst vita manliga väljare ytterst bottnar i genderfrågan, de upplever en feministisk rörelseriktning i USA och ser den som ett hot.

Det ena partiet representeras av en fastighetsmiljardär som totalt saknar politisk erfarenhet. Han har dessutom gett upprepade uttryck för kvinnoförakt, sagt förnedrande saker om muslimer, förolämpat sina motståndare, uppvisat närmast bottenlös okunnighet om centrala policyfrågor och hotat med att kasta sin motståndare i fängelse om han når presidentposten. Vad hände med principen att rättsväsendet i en demokrati inte får direkt styras av politikerna?

Mot denne ignorante republikan står en demokratisk kandidat som söker sin like i politisk erfarenhet bland tidigare presidentkandidater inom något av de båda stora partierna i modern tid. Hon har varit First Lady i åtta år, senator för delstaten New York i åtta år, och utrikesminister i fyra år. För svenskar som följer detta val är det närmast oförståeligt att Hillary Clinton leder med blott 6 procent och inte med 40 procent.

Att Hillary Clintons opinionssiffror inte är högre än de är, beror delvis på att hon under mer än 20 år har varit utsatt för en systematisk smutskastningskampanj från olika republikanska intressen.

Under åren i Vita huset var en av de första affärerna Whitewater, en misslyckad investering för makarna Clinton som länge utreddes men där ingen av makarna befanns ha gjort något fel. En andra affär var när Clintonmedarbetaren Vince Foster begick självmord då Bill Clinton var president år 1993. En republikansk kongressledamot lär i månader ha ägnat sig åt att skjuta skarpt på pumpor på sin bakgård för att belägga att någon av Clintons hade sett till att den olycklige mannen hade mördats. Det blev ingenting av detta heller.

Under senare år är det främst Hillary Clintons hantering av morden på fyra amerikanska diplomater i Benghazi 2012, liksom hennes användning av sin egen e-postserver som utrikesminister, som blivit föremål för Clintonhatarnas kampanjer – utöver Clinton-stiftelsen. Den senare skapades av Bill Clinton 1997 bland annat för att han skulle kunna göra någonting meningsfullt efter sin presidentperiod. I Benghazifrågan gäller kontroversen om huruvida Clinton, som utrikesminister, kunde eller borde ha gjort mer för att rädda de fyra diplomaterna, däribland USA:s ambassadör Chris Stevens, som dödades av extremister.

Ett av de angrepp som brukar riktas mot Hillary Clinton av hennes motståndare är att hon är villig att göra vad som helst för att bli president. Denna påstådda ambition läggs henne ofta till last.

Hans Zettby (L)