Varje
år genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges viktigaste forum för
diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2017
års konferens, som hålls den 8-10 januari på Sälens Högfjällshotell. Det blir
den 71:a upplagan där man träffas för att diskutera svensk säkerhetspolitik.
Rikskonferensen
samlar ca 350 deltagare och 50-60 talare under tre dagar för kunskapsspridning,
samtal och debatt. I fokus står världens säkerhet, Sveriges försvar, människors
trygghet och samhällets krisberedskap.
Landets försvars- och säkerhetspolitiskt intresserade liksom de
i omvärlden som har att utröna svensk linje är redo att förvandla sig till
Rikskonferensologer med ordvågen redo för att vikta årets budskap med förra
årets ordval och bedöma temperatur mellan myndigheter och andra företrädare.
Det som sägs i Sälen utgör en referenspunkt för årets debatt och
förändringar i budskap eller ambitioner mäts utifrån linjetalen. Men lika
viktigt är det som inte sägs i Sälen. En del av förberedelsearbetet i
tyckarleden går nämligen ut på att utställa förhoppningar om vad olika personer
ska lansera på fjället, så att man sedan kan återkomma i besvikelse eller
triumf. Det är bra. Det skärper sinnena på samtliga inblandade.
Det saknas i sanning inte ämnen att diskutera på
Högfjällshotellet. Utvecklingen i USA, EU:s interna situation, terrorhotet,
energifrågan genom den under vintern uppmärksammade gasledningen Nordstream,
läget i Ukraina och läget i Östersjöregionen. Detta är spörsmål som garanterat
kommer att dyka upp, antingen i programpunkter eller i frågestunder.
Officiellt sett är programmet inte riktigt på topp i år.
Självklart hade gasledningen och EU:s energipolitik kunnat utgöra helt egna punkter,
men så är det inte. Märkligt kan tyckas, med tanke på den omfattande debatt och
uppmärksamhet som har ägnats åt Nordstream, Karlshamn och Slite. Dessutom
diskuteras inte terrorhotet alls.
Men med allra största sannolikhet
dyker dessa frågor upp ändå. Första dagen ägnas stora delar åt EU i andra
former: Geopolitiska utmaningar, EU som ekonomisk aktör, Har EU en framtid? och
EU som säkerhetspolitisk aktör.
Hans Zettby (L)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar