Syrienkonflikten!

Kampen om Syrien har pågått i mer än sex år och hundratusentals människor har dödats eller skadats, miljontals har drivits på flykt. Länge såg Syrien ut att vara på väg mot totalt sönderfall, men Rysslands militärintervention 2015 har stärkt president Bashar al-Assads auktoritära regim genom flygattacker mot de rebeller som försökt störta honom.

De länder som stödjer oppositionen är vid det här laget införstådda med att Assad inte kommer att avgå, även om de inte vill säga det offentligt och han återtar sakta men säkert terräng. Men framgångarna innebär inte att Assads regim inte är hotad. Den kan fortfarande skära ihop ekonomiskt eller lida militära nederlag och en lönnmördare kan fortfarande lyckas i sitt uppsåt.

President Trumps missilattack i april var en påminnelse om hur snabbt läget kan ändras, och förhandlingarna i Astana kan också komma att bjuda på överraskningar. Det finns gott om konflikter-i-konflikten, exempelvis kriget mot IS och den olösta frågan om kurdernas ställning, vilket gör att kriget lär rasa många år till.

Det är i själva verket inte säkert att Assad någonsin kommer att kunna återta rollen som härskare över hela Syrien. Landet kan också delas eller helt enkelt fastna i ett permanent krig. Frågan är om Assad verkligen kan återerövra och styra resten av Syrien med den underbemannade armé han har till sitt förfogande? Kan han vända den ekonomiska nedgången? Hur tänker han att han ska hantera den kurdiska regionen i nordöst, som skyddas av USA?

En demokratisering vore förstås ett utmärkt sätt att låta alla parter samsas inom samma politiska system, men Assad har ju utkämpat ett sexårigt krig just för att slippa den saken, och många av hans fiender är lika ovilliga att kompromissa.

Det är inte särskilt troligt att Syrien delas i formell mening. Det vill ingen av de stridande parterna och grannländerna skulle motsätta sig sådana planer. Men om Assad inte kan nå en överenskommelse med de USA-stödda kurdiska grupperna eller besegra dem militärt och inte heller har kraft nog att återinta alla rebellområden, då kan frontlinjerna bli bestående, utan att uppdelningen nödvändigtvis sätts på pränt i någon ny grundlag.

President Bashar al-Assad har idag ett överläge i kriget i Syrien. Sedan Ryssland 2015 ingrep militärt mot syriska rebellgrupper har Assadstyrkor återtagit flera städer, däribland östra Aleppo. Mer än halva den syriska befolkningen bor i regerings områden i väster där någon form av ordning upprätthålls, medan situationen är svår för invånarna i de rebellkontrollerade delarna av landet.

IS verkar vara på väg att tappa sitt grepp i östra och mellersta Syrien, där extremiströrelsen bland annat bekämpas av den USA-stödda SDF-alliansen, som inkluderar styrkor från det kurdiska självstyret i norr.

Syrien är ett splittrat land och trots pågående fredsprocesser och vapenvilor tycks utsikterna små för bestående lösning på det över sex år långa kriget.

Hans Zettby (L)

Vad är och vad gör Lejonfastigheter AB?

Det är av vikt att Linköpings befolkning får insyn i de kommunala bostadsbolagen. Min bedömning är att även kommunpolitiker är dåligt insatta i dess verksamhet. Jag vill därför med några rader ge en viss upplysning om verksamheten.

Lejonfastigheter ägs av Linköpings Stadshus AB, som är moderbolag för de kommunala bolagen och som i sin tur är helägt av Linköpings kommun. Kommunens syfte med Lejonfastigheter är att få ett långsiktigt och stabilt fastighetsägande.

Lejonfastigheter äger, förvaltar och hyr ut fastigheter för offentliga verksamheter i Linköpings kommun. Fastigheterna innefattar skolor, vårdboende och publika hus för kultur, sport och viktig samhällsservice. Bolaget arbetar för att det ska vara attraktivt att bo och verka i kommunen.

För många av Linköpings invånare är husen en del av vardagen. Flera av kommunens större, publika fastigheter finns i bolagets bestånd. Det betyder att nästan alla kommunens invånare besöker något av våra hus åtminstone någon gång under ett år.

Fastighetsägandet skiljer sig för Lejonfastigheters vidkommande vad beträffar hyresgäster, deras verksamhet och själva fastighetsförvaltningen markant från gängse hyresfastigheters, med privatpersoner och kommersiella företag som kunder.

Att jämföra Lejonfastigheter med exempelvis Stångåstaden vore därför som att jämföra äpplen med potatis.

Vilka förväntningar ses i den framtida utvecklingen?

Bolaget kommer under den närmaste femårsperioden att investera mellan fyra och fem miljarder kronor. För 2017 beräknas investeringsvolymen ligga på knappt 700 miljoner kronor. Investeringarna avser större nybyggnader, där bland annat Linköpings nya simanläggning samt det nya kvarteret innefattande Kungsbergsskolan ingår. Även ny-, till- och ombyggnad av befintliga fastigheter medräknas. Ett deltagande vid Vallastadens Expo med projekten i trapphusboendet, förskolan samt det blivande vårdboendet finns med.

Den vision Lejonfastigheter har är att bygga det goda samhället, att skapa Sveriges bästa offentliga miljöer. Med lyhördhet, nytänkande och långsiktighet för bolaget Linköping framåt. Innebörden i visionen är uttryckt i tre värderingar: kunden i fokus, att ligga steget före och att agera långsiktigt. Bolaget är en utpräglad beställarorganisation och konkurrensutsätter leverantörer och entreprenörer enlig nya lagen om offentlig upphandling (nya LOU).

Måluppfyllelse utifrån särskilda ägardirektiv.

Av fastigheternas yta är 95 % uthyrt till Linköpings kommun, 2 % vakant och resterande yta uthyrt till externa hyresgäster såsom lanthandlare, friskolor och några boende utöver blockförhyrningar. Under 2016 har 1 120 nya förskole- och skolplatser tillskapats i främst Brokind, Skäggetorp och Ryd. Under året har ett hållbarhetsprogram tagits fram, som används i samtliga upphandlingar sedan augusti 2016.

Den NKI (nöjd-kund-index) mätning som görs svarar verksamheter ute i bolagets lokaler på. Förändringen gjorde Lejonfastigheter för tre år sedan, just för att se vad de som arbetar i våra lokaler tycker. Mätningen visar både ett värde men också fritextsvar som lämnas av de som svarat.

Lejonfastigheter har under 2012-2015 haft vikande siffror och jobbat hårt med både drift- samt markentreprenör. Förra året kunde vi se ökade siffror på driftverksamheten. I år är värdet totalt högre från (2015 – 54) till 2016 då vi hade 60.

Lejonfastigheter har också fastighetsmöten hos våra verksamheter. Dessa möten hålls också med de som är ansvariga och enhetschefer i vård-, idrotts- och kultur- samt förskole/skollokaler. Där ska frågor som rör verksamheten, drift och utemiljöfrågor behandlas och detta protokollförs.

Hans Zettby (L)

Ledamot i Lejonfastigheter.

Intern maktkamp avgör Kims framtid i Nordkorea.

Under valkampanjen var Trump redo att bjuda Nordkoreas Jong-un att äta hamburgare i Vita huset. Men nu är det inte längre tal om dialog och hamburgare. Istället visar Trump flera illavarslande tecken på att han överväger militära insatser mot Nordkorea. Den tydligaste signalen var USA:s missilangrepp mot en flygbas i Syrien.

Det är viktigt att inte pressa in Nordkorea i ett hörn, så länge Pyongyang ser sig som existentiellt hotat kommer regimen aldrig att ge upp sina kärnvapen.

Trots Trumps uppladdning mot Nordkorea kommer Kim Jong-Uns framtid att avgöras av intern maktkamp, inte av omvärldens agerande. Nordkoreas regim ser kärnvapen som sin livförsäkring mot yttre hot. Men internt sitter inte Kim Jong-Un lika säkert i sadeln som tidigare hans far och framför allt hans farfar gjorde. Läget på Koreahalvön blir alltmer kritiskt.

För att konsolidera sin makt har den unge Kim utsett en yngre syster, Kim Yo-Jong, till chef för Nordkoreas organ för propaganda och agitation. Hon börjar ta över den roll som fastern spelade då hennes bror Kom Jong-Il satt vid makten. I liket med sina bröder gick hon också i skola i Schweiz, men utbildning vid västerländska privatskolor tycks inte ha haft någon inverkan på deras syn på hemlandet. Där hålls myten om Kim-familjens överlägsenhet vid liv och varje avvikelse från den officiella politiken skulle stämplas som högförräderi.

Men resultatet av det hela blir trots allt en bysantinsk härva där Kim Jong-Un inte sitter lika säkert i sadeln som sin far och absolut inte som sin farfar. En konfrontation med västvärlden passar i det läget honom väl, men det kan också bli förödande om det leder till krig. Kina, Nordkoreas främsta allierade, har uppmanat alla parter till besinning medan väst talar om ytterligare sanktioner för att få landet att ge upp dess robotar och kärnvapen. Besinning är knappast att vänta sig och västvärldens, främst USA:s, scenario är helt orealistiskt.

Nordkorea ser massförstörelsevapen som sin enda livförsäkring mot vad dess ledare upplever som ett hot från väst. Efter otaliga, internationella sanktioner finns inte mycket kvar som kan förbjudas vad det gäller handel till och från Nordkorea. Trots familjebanden och myter om heroiska dåd är det intern maktkamp som kommer att avgöra Kim-regimens framtid. Inte omvärldens aktioner.

Hans Zettby (L)
Tjänstgjorde för Swedish delegation NNSC i Korea 2000-2001.