Efter det kalla krigets slut kom en period då
kärnvapenfrågorna kom att tillmätas mindre betydelse. Idag präglas världen åter av
stormaktsmotsättningar och växande osäkerhet – även om kärnvapnen – särskilt
sedan USA har fått en ny president
med ett osäkert handlag.
Två händelser har nu inträffat i Korea som skapar en ny
kärnvapendimension. Sydkorea har fått en ny president, Moon Jae-in, som vill
försöka föra en mjukare, men ändå bestämd politik mot Nordkorea. Det strider
mot den gemensamma hårda attityd mot Nordkorea som drivs av USA och Japan och
som de vill att även Sydkorea skall upprätthålla.
Genom provskjutningar av missiler med kapacitet att bära
kärnvapen har Nordkorea å sin sida visat att man har kommit så långt i sin
missilutveckling att man snart kan nå USA:s fastland med kärnvapen.
Sydkoreas nyligen avsatta president, Park Chung-hee, förde
en kompromisslös politik och förhandlade med USA om upprättande av ett
gemensamt missilförsvar med utplacering av amerikanska Thaad-batterier på
Sydkoreas territorium för att bekämpa
nordkoreanska missiler. Nordkorea antas kunna rikta angrepp
med kärnvapenbärande missiler mot både Sydkorea och USA (närmast baserna i
Korea och Japan samt på den amerikanska ökedjan Guam i västra Stilla havet)
samt Japan. Såväl till havs
(ombord på amerikanska och japanska fartyg) som till lands i
Japan finns redan olika slag av missilbekämpningssystem, som är samordnade med
varandra. Kina och Ryssland motsätter sig denna utveckling, eftersom den anses
rubba kärnvapen-balansen till amerikansk fördel. Missilbekämpningssystemen kan
nämligen användas även till upptäckt av och försvar mot inkommande kinesiska
och ryska missiler.
Förkortningen Thaad står för Terminal High Altitude Area
Defence och avser ett radar-och missilsystem, som kan upptäcka och bekämpa
ballistiska missiler i slutfasen av sin bana. Oppositionspartierna i Sydkorea,
inklusive Moon Jae-ins parti motsatte sig detta projekt, som inte bara skulle
leda till en militär samordning med USA utan även med Japan. Ett Thaad- batteri
hann dock installeras med hjälp av den sydkoreanska armén dagarna innan
Sydkorea bytte regering.
I december 2016 beslutade parlamentet att ställa Park
Chung-hee inför riksrätt åtalad för korruption. Nyval hölls den 5 maj 2017 och
ledde till en förlust för regeringspartiet och en storseger för Moon Jae-in och
hans parti.
Sydkoreansk ”solskenspolitik”?
Gentemot Nordkorea vill Moon bedriva en ”solskenspolitik”,
och gentemot USA vill han bedriva en betydligt mera självständig politik än sin
företrädare. Att Nordkorea under valkampanjen i Sydkorea genomförde flera
provskjutningar med missiler gjorde dock att han lade sig vinn om att bygga in
brasklappar i sina uttalanden om närmanden till Pyongyang. Dessa innehöll bla
att han är beredd att möta Nordkoreas ledare Kim Jong-un – om detta skulle
kunna medföra att Nordkorea avstår från sina kärnvapenambitioner.
Han vill också utveckla det ekonomiska och sociala utbytet
med nordkoreanerna. Slutligen vill han verka för ett återupptagande av de så
kallade sexnationerssamtalen mellan de båda Korea, USA, Kina, Ryssland och
Japan som fördes i början av 2000-talet
med syfte att få Nordkorea att avstå från kärnvapen. I det
avseendet har han redan fått mothugg från både USA och Japan, som anser att
Nordkorea först måste avstå från kärnvapen innan några nya samtal kan föras.
Hans Zettby (L)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar