Två år efter försvarsbeslutet
är det uppenbart att försvaret är allvarligt underfinansierat. Liberalerna vill
avsätta 17 miljarder kronor mer än regeringen fram till 2020. Det finns fem
viktiga användningsområden för dessa pengar.
Det som saluförts som en stor satsning av den rödgröna
regeringen och av övriga allianspartier som kom överens om försvarsbeslutet,
visar sig vara ett demonstratorförsvar.
Bredden i förmågor finns där; ett par ubåtar, markförband,
några enstaka kustrobotar, några tiotal artilleripjäser, ett kompani som har
förlagts till Visby. Huvudproblemet är att antalet enheter är alldeles för få
av varje sort, att det varken finns uthållighet eller någon större geografisk
yttäckning.
När regeringen under hösten aviserade anskaffning av nytt
medelräckviddigt luftvärn (Patriot) blev problematiken än tydligare. Jämför man
med vad andra länder betalar för samma system förstår man snabbt att våra
pengar inte räcker långt. FMV anger tre till fyra skjutande enheter, vilket är
generande lite i Europas femte största land. Polen, som också köper Patriot,
har aviserat en investering i detta system som ekonomiskt är mer än åtta gånger
större än Sveriges.
Enligt riksdagens försvarsbeslut ska Sverige ha två
krigsdugliga och övade armébrigader 2020. I verkligheten har besparingarna lett
till att det finns en enda som till nöds kan sägas uppfylla kraven. Det kan
jämföras med att Sverige på 1980-talet kunde mobilisera 29 armébrigader.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen är långt sämre än vad
den dagliga nyhetsrapporteringen ger vid handen. Globalt och i vårt närområde
finns ett sönderfall i tillit och strukturer som gör att en bred majoritet av
riksdagens partier inte längre utesluter ett väpnat angrepp mot Sverige.
Liberalerna förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap, men oavsett den frågan
måste Sverige nu stärka den egna försvarsförmågan.
Liberalerna föreslår 17 miljarder kronor mer än regeringen i
försvarsutgifter fram till 2020. Målet ska vara att mot slutet av nästa
försvarsbeslutsperiod (2025/26) ska Sverige uppfylla Natos krav på 2 procent av
BNP till försvarsändamål. Enligt vår uppfattning bör de ökade resurserna
användas bland annat till följande.
För flygvapnet ska de 60 nya flygplanen av JAS-E tillföras
flygvapnet samtidigt som de nuvarande 100 flygplanen av C/D-modell bibehålles,
i stället för att skrotas ut som regeringen vill. Det innebär att flygvapnet
kommer att bestå av 160 plan i stället för 60. De hundra nuvarande planen är
mycket moderna, de sista rullade av fabriksbandet i Linköping för ett par år
sedan. Fler flygplan innebär behov fler flygbaser. F 16 i Uppsala kan öppnas
igen med flygförband, och antalet basbataljoner bör ökas från dagens två till
sex för att kunna sprida planen till fler flygbaser för att kunna skyddas mot
bekämpning.
Luftvärnet måste få en kraftigt ökad numerär. Vi behöver
sätta upp betydligt fler luftvärnsförband med medellång räckvidd (Patriot),
samtidigt som antalet korträckviddiga förband ökas.
Det svenska kustförsvaret avvecklades helt av dåvarande
försvarsministern Björn von Sydow (S) 2000. Detta var ett misstag. Stora
bergrumsanläggningar bara avvecklades. Ett nytt kustförsvar måste sättas upp,
med såväl kustrobot som sjömålsartilleri.
Kustkorvetterna måste förses med större luftvärnskapacitet.
Ytterligare ubåtar beställs.
Armén är den försvarsgren som är mest personalkrävande när
antalet förband ska ökas. Den återinförda värnplikten måste nu användas för att
öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar),
till fem. Antalet värnpliktiga som kallas in till grundutbildning bör år 2025
uppgå till 10 000. Ett system med reservofficerare och värnpliktiga officerare
bör återinföras. När antalet insatsförband minskades ner kraftigt under början
av 2000-talet kom alltfler yrkesofficerare att placeras i mer eller mindre
byråkratiska funktioner. Många av dessa måste nu tas i anspråk i en ny och
bredare grundutbildningsorganisation.
Försvarsminister Peter Hultqvist håller på att bygga upp ett
slags demonstrator-försvar, där det finns få enheter av varje sort. Den stora
uppgiften för en ny regering i höst blir att öka volymen av såväl personal som
materiel och högkvalificerade system. Det är dags att gå från snack till
verkstad.
Hans Zettby
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar