2018/01/12

Vad händer med vårt försvar?

Två år efter försvarsbeslutet är det uppenbart att försvaret är allvarligt underfinansierat. Liberalerna vill avsätta 17 miljarder kronor mer än regeringen fram till 2020. Det finns fem viktiga användningsområden för dessa pengar.

Det som saluförts som en stor satsning av den rödgröna regeringen och av övriga allianspartier som kom överens om försvarsbeslutet, visar sig vara ett demonstratorförsvar.

Bredden i förmågor finns där; ett par ubåtar, markförband, några enstaka kustrobotar, några tiotal artilleripjäser, ett kompani som har förlagts till Visby. Huvudproblemet är att antalet enheter är alldeles för få av varje sort, att det varken finns uthållighet eller någon större geografisk yttäckning.

När regeringen under hösten aviserade anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärn (Patriot) blev problematiken än tydligare. Jämför man med vad andra länder betalar för samma system förstår man snabbt att våra pengar inte räcker långt. FMV anger tre till fyra skjutande enheter, vilket är generande lite i Europas femte största land. Polen, som också köper Patriot, har aviserat en investering i detta system som ekonomiskt är mer än åtta gånger större än Sveriges.

Enligt riksdagens försvarsbeslut ska Sverige ha två krigsdugliga och övade armébrigader 2020. I verkligheten har besparingarna lett till att det finns en enda som till nöds kan sägas uppfylla kraven. Det kan jämföras med att Sverige på 1980-talet kunde mobilisera 29 armébrigader.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen är långt sämre än vad den dagliga nyhetsrapporteringen ger vid handen. Globalt och i vårt närområde finns ett sönderfall i tillit och strukturer som gör att en bred majoritet av riksdagens partier inte längre utesluter ett väpnat angrepp mot Sverige. Liberalerna förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap, men oavsett den frågan måste Sverige nu stärka den egna försvarsförmågan.

Liberalerna föreslår 17 miljarder kronor mer än regeringen i försvarsutgifter fram till 2020. Målet ska vara att mot slutet av nästa försvarsbeslutsperiod (2025/26) ska Sverige uppfylla Natos krav på 2 procent av BNP till försvarsändamål. Enligt vår uppfattning bör de ökade resurserna användas bland annat till följande.

För flygvapnet ska de 60 nya flygplanen av JAS-E tillföras flygvapnet samtidigt som de nuvarande 100 flygplanen av C/D-modell bibehålles, i stället för att skrotas ut som regeringen vill. Det innebär att flygvapnet kommer att bestå av 160 plan i stället för 60. De hundra nuvarande planen är mycket moderna, de sista rullade av fabriksbandet i Linköping för ett par år sedan. Fler flygplan innebär behov fler flygbaser. F 16 i Uppsala kan öppnas igen med flygförband, och antalet basbataljoner bör ökas från dagens två till sex för att kunna sprida planen till fler flygbaser för att kunna skyddas mot bekämpning.

Luftvärnet måste få en kraftigt ökad numerär. Vi behöver sätta upp betydligt fler luftvärnsförband med medellång räckvidd (Patriot), samtidigt som antalet korträckviddiga förband ökas.

Det svenska kustförsvaret avvecklades helt av dåvarande försvarsministern Björn von Sydow (S) 2000. Detta var ett misstag. Stora bergrumsanläggningar bara avvecklades. Ett nytt kustförsvar måste sättas upp, med såväl kustrobot som sjömålsartilleri.

Kustkorvetterna måste förses med större luftvärnskapacitet. Ytterligare ubåtar beställs.

Armén är den försvarsgren som är mest personalkrävande när antalet förband ska ökas. Den återinförda värnplikten måste nu användas för att öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar), till fem. Antalet värnpliktiga som kallas in till grundutbildning bör år 2025 uppgå till 10 000. Ett system med reservofficerare och värnpliktiga officerare bör återinföras. När antalet insatsförband minskades ner kraftigt under början av 2000-talet kom alltfler yrkesofficerare att placeras i mer eller mindre byråkratiska funktioner. Många av dessa måste nu tas i anspråk i en ny och bredare grundutbildningsorganisation.

Försvarsminister Peter Hultqvist håller på att bygga upp ett slags demonstrator-försvar, där det finns få enheter av varje sort. Den stora uppgiften för en ny regering i höst blir att öka volymen av såväl personal som materiel och högkvalificerade system. Det är dags att gå från snack till verkstad.


Hans Zettby

Inga kommentarer: