Vart är Israel på väg?

Mina tankar angående Israel är hur landet i fortsättningen kommer att styras. Om man håller sig till tre tänkbara scenarier är ett av dem att högern fortsätter att dominera politiken. Något som sannolikt innebär att situationen för den arabiska minoriteten kommer att försämras ytterligare men också att den israeliska statens liberala karaktär kommer att förändras på sikt. Detta kräver dock att Likud fortsätter att luta sig mot högerextrema, religiöst sionistiska och ultraortodoxa partier.

Ett annat alternativ är att Likud åter kommer att samarbeta med partier som befinner sig närmare den politiska mitten. Det skulle knappast innebära några större förändringar vad avser konflikten mellan Israel och Palestina, men kampen om de demokratiska institutionerna lär avta, t ex skulle man kunna tänka sig en uppluckring av nationalstatslagen och att HD:s oberoende inte längre skulle vara hotad.

Det tredje scenariot innebär att ett mittenparti väljer att bilda regering med vänstern och de arabiska partierna. Det skulle möjliggöra för Israel att bygga en annan typ av samexistens mellan judiska och arabiska invånare och eventuellt öppna upp för nya förhandlingar med de palestinska motparterna.

Att Israel i mars 2020 har haft tre val inom loppet av ett år tyder på att israelerna idag är medvetna om att de står inför ett vägskäl. Den starka polariseringen, de hätska partipolitiska utspelen, de rivaliserande ledande partiernas ovilja att ingå in ett regeringssamarbete med varandra visar att de står långt ifrån varandra i frågor som i grunden handlar om vilken slags stat Israel vill vara.

Låsningen är unik för israelisk politik och speglar den starka polariseringen i samhället. En polarisering som i grunden handlar om synen på den israeliska demokratin.