Ukraina och Taiwan, ”De farligaste platserna på jorden”. Stor risk för krig.

Taiwans egen försvarsminister Chiu Kuo-cheng, varnade i oktober för att Kina från år 2025 kommer att kunna erövra ön utan större problem.

Amerikanska amiraler har också inför den amerikanska kongressen vittnat om att sannolikheten för en kinesisk aktion mot Taiwan antagligen är större än vi tror och kan komma förr än vi anar. 

Kommunistledarna i Peking har alltid sett Taiwan som en del av Kina, även om kommunisterna aldrig haft makten där. Xi Jinping har sagt att en återförening med Taiwan är ”ett oundvikligt krav för en vitalisering av den kinesiska nationen”.

 

Det är inte så svårt att måla upp scenarier där Kina skulle besluta att gå till attack. Kina har flera röda linjer. En sådan är om politikerna på Taiwan skulle utropa öns självständighet. En annan är om USA skulle börja sända trupp till Taiwan som hjälp inför ett eventuellt kinesiskt anfall. Wall Street Journal avslöjade i oktober att ett drygt 20-tal amerikanska elitsoldater hjälper och utbildar den taiwanesiska armén.

President Joe Biden och Xi Jinping möttes i ett digitalt toppmöte i veckan och Taiwan var ett av ämnena som diskuterades. Tonen var artigare än på länge, men Xi varnade också USA för att ”leka med elden” vad gäller Taiwan.

 

100 000 ryska soldater finns nu vid gränsen mot Ukraina. Joe Biden har inte militärt hotat Ryssland om de anfaller Ukraina, men däremot med hårda ekonomiska sanktioner. Det är uppenbart att Biden inte vill att USA ska bli indraget i en militär konflikt.

Åtskilligt tyder på att ekonomiska sanktioner inte är något förvånande för Putin och risken för att Ryssland erövrar Ukraina är ganska stort.

Om USA inte går i krig för Ukraina är det osäkert om man kommer att göra det om Kina anfaller Taiwan. Och skulle Ryssland gå i krig mot Ukraina ökar risken för ett kinesiskt krig mot demokratiska Taiwan eftersom omvärldens uppmärksamhet kommer att ligga i Europa.

Men den situation världen nu befinner sig i ökar risken för ett nytt världskrig:

 

Med den nya säkerhetslagen i Hongkong går de små chanser som fanns till uppgörelse mellan Taiwan och Kinas kommunistregim upp i rök. Risken för ett militärt angrepp rycker närmare när spänningarna över Taiwansundet ökar, enligt bedömare. NU hänger mycket på USA.

 

Flera experter gör nu analysen att risken ökat för att Peking med våld ska gå framåt i Taiwan-frågan.

 

För Xi Jinping är Taiwan av högsta vikt, inte minst för att visa att Kina inte är ett land som viker ner sig eller kliver av ambitionerna att bli en världsmakt. 2017 gjorde Xi klart att Taiwans återförening med Kina ingår i hans stora plan – hans "kinesiska dröm". Nyligen varnade högt uppsatta medlemmar kommunistpartiet för att Kina kan komma att agera militärt om det inte finns andra sätt att stoppa ett självständigt Taiwan.

 

Parallellt har Peking ökat sin militära press på ön, genom övningar och intrång på taiwanesiskt luftrum.

 

Peking kommer till slut att använda våld mot Taiwan. Det antas ta 10 till 15 år enligt vissa bedömare.

Frankrike är splittrat och på sina håll som en tryckkokare.

Den unge tidigare bankmannen och ekonomiministern Emmanuel Macron vann överraskande presidentvalet 2017 Han sågs till en början som en ny frisk fläkt i fransk politik och förväntningarna var höga på att han skulle kunna driva igenom reformer som skulle ge fler jobb och få fart på ekonomin. Men efterhand har Macrons popularitet bland många fransmän sjunkit och hans politik kritiserats för att öka klyftorna i landet.
 
I april 2022 håller Frankrike presidentval med ett påföljande parlamentsval i juni. Kommer de missnöjda att ta till storsläggan och satsa på extrempolitikerna för att markera? Frankrike är splittrat och på sina håll som en tryckkokare. I en opinionsundersökning i september i år svarade 61 procent av de tillfrågade fransmännen att de inte längre ”känner sig som hemma i sitt land”, något som ytterkantspolitikerna understryker i sin politik och retorik.
 
Det blir Coronapandemins utbrott i mars 2020 som får missnöjesyttringarna att tystna. De Gula västarna tvingas helt sonika att stanna hemma. Ungefär tre miljoner fransmän har då deltagit i demonstrationerna. Frankrikes ledning hoppas att det hela ska dö ut, men när vardagen sakta återvänder efter stängda covid-19-restrektioner syns nya tidningsrubriker som ”Ilskan är densamma” och ”Vi släpper inte taget”. Snabbt stigande energipriset på världsmarknaden spär åter på ilskan. 
 
I vår avgörs det om Emmanuel Macron kan sitta kvar som Frankrikes president under ännu en mandatperiod. Den elitutbildade 38 åringen med rötter i finansvärlden har stöd bland många fransmän men saknar inte utmanare i presidentvalet i april, särskilt på yttersta högerkanten.
 
Utmanarna.
Den politiska kartan ritades om när Macron och hans parti, Republiken på väg, kom till makten 2017. Men hans storstilade planer på en pensionsreform och en ekonomisk nystart punkterades av de Gula västarnas protester och Coronapandemin. Vaccinkrav och restriktioner har lett till nya protester medan skillnader i inkomst och välfärd skapar fortsatt missnöje, något som extremhögerns Marine Le Pen och uppstickaren och debattören Eric Zemmour inte är sena att fånga upp.
 
Vänsterns hetaste man.
Den tidigare socialisten Jean-Luc Mélenchon håller eldfängda valtal i Marseille inför många låginkomsttagare, han rör sig bland demonstranter och fackförbundet CGT:s röda flaggor och är idag vänsterns främsta ansikte med sitt parti Okuvade Frankrike. Presidentvalet 2022 blir hans tredje. Men opinionssiffrorna placerar honom betydligt sämre än förra gången.
 
Under våren 2022 är Frankrike ordförandeland i EU och har lagt upp ett ambitiöst schema. President Macron vill stärka EU som geopolitisk kraft gentemot stormakterna och han vill helst att Frankrike kan leda mer. Koldioxidskatt, en EU-gemensam minimilön och enighet kring migrationen är några punkter för våren. Frankrikes president har också kallat Nato för ”hjärndött” och inte att lita på och sätter försvarssamarbetet inom unionen högt på dagordningen. EU ska även förhålla sig till USA, Ryssland och Kina och dessutom Belarus.