Varje krig är ett förnekande av mänskligheten och allt lidande förtjänar samma uppmärksamhet, oavsett om det gäller Jemen, Etiopien, Sahel, Myanmar eller Ukraina.
Kreml inledde ett krig mot det ukrainska folket. Över hela världen görs hundratals miljoner kvinnor, män och barn till måltavlor. De hotas av hungersnöd, De saknar värme, De drabbas av rusande energiräkningar.
Kreml för ett hybridkrig. Det är ett krig som kombinerar vapenvåld med giftiga lögner.
Kreml påstår att Rysslands säkerhet i många år har hotats av "västvärlden". Så är det inte alls. Kreml försöker -förgäves, hoppas jag-mobilisera världen mot en påhittad fiende. Ingen har hotat, angripit eller invaderat Ryssland. Absolut ingen i Europa ville se en konflikt med Ryssland. Hur skulle det ligga i vårt intresse att äventyra allas säkerhet och välstånd?
Den andra lögnen är att kriget syftar till att förhindra ett påstått folkmord på rysktalande människor i Ukraina och "avnazifiera" landet.
Det år inte sant, och det är ett vedervärdigt påstående. Folkmord innebär konkreta handlingar som begås i syfte att helt eller delvis utrota en nationell, etnisk eller religös grupp. Det är inte heller så att ukrainare massakrerar andra ukrainare i stor skala, och att det bara är Kreml som har upptäckt detta. Vilken sorts befrielse är det som leder till att rysktalande människor dödas och att infrastrukturen i deras städer förstörs?
Den tredje lögnen är att angreppet på Ukraina endast är en "särskild insats" och inte ett krig. Det är en uppenbar osanning. Detta är i alla avseenden ett krig. Den mobilisering av hundratusentals personer i den militära reserven som tillkännagavs för några dagar sedan är ett bevis för detta. Att förbjuda ordet "krig" genom att bestraffa dess användning med upp till femton års fängelse förändrar inte verkligheten. Det avslöjar bara skamligheten i det hela. Detta krig är en oprovocerad, olaglig och omotiverad aggression som syftar till att ändra internationellt erkända gränser genom våld, och det är inte acceptabelt. Eftersom vi måste stoppa Kremls krigsmaskin var omfattande sanktioner oundvikliga.
Det leder mig till den fjärde lögnen, att sanktionerna orsakar brist på livsmedel och gödsel. Så är det inte alls. Det var Ryssland som redan innan kriget bröt ut, ensidigt beslutade att drastiskt minska sin export av spannmål och gödsel, vilket ledde till prisvolatilitet på världsmarknaden. Det var Ryssland som beslutade att införa en militär blockad mot Svartahavshamnarna, vilket omöjliggjorde handel till sjöss.
Humanitär kris och flyktingkatastrof, klimatkonsekvenser och en ny säkerhetspolitisk karta i norra Europa-hur har FN hanterat den svåra konflikten i Europa sedan andra världskriget? Ryssland invaderade den 24 februari 2022 grannstaten och DFN-medlemmen Ukraina. Den ryska attacken mot Ukraina är en attack på FN-stadgan, internationell rätt och krigets lagar och har med 141 röster mot 5 fördömdes av FN:s generalförsamling. Vilka konsekvenser får kriget för säkerheten, klimatet och arbetet med Agenda 2030 och hållbar utveckling? Hur ska det framtida FN-samarbetet bedrivas, och hur kan omvärlden skydda civila i världens konflikthärdar.
En av de vanligaste frågorna om FN handlar om varför inte FN ingriper oftare och mer kraftfullt. Det man i första hand då tänker på är varför inte säkerhetsrådet kan fatta fler och snabbare beslut. Ofta är detta en svår balansgång där hänsyn måste tas till en rad faktorer. Alla medlemmar i FN är suveräna stater och de bestämmer själva över sina territorier och sin lagstiftning. FN får inte blanda sig i länders enskilda angelägenheter. Detta är en viktig utgångspunkt i FN:s stadga och hur det internationella samarbetet ska bedrivas och kunna få legitimitet hos alla medlemmar.
Men, hur ska FN reagera när civilbefolkningen plågas och landets egen regering inte kan skydda sina medborgare eller till och med själva utövar våld mot dessa? Det finns en tröghet i FN-systemet, och medlemsländerna har ofta mycket olika synsätt på politiska konflikter. Sedan hösten 2005 har FN beslutat att det råder en skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, etnisk rensning och krigsförbrytelser. I princip innebär detta att FN ska kunna fatta beslut om tvingande åtgärder för att skydda civilbefolkningen och som alltså sätter mänsklig säkerhet framför principen om medlemsländers suveränitet.
Straffrihetens tid är förbi. Internationell humanitär rätt kallas också krigets lagar och består av ett 30-tal internationella konventioner och en välutvecklad sedvanerätt. Under 1990-talet upprättades särskilda internationella tribunaler som skulle lagföra personer som begått brott under kriget i det forna Jugoslavien och Rwanda. Den första permanenta domstolen som har möjlighet att lagföra den här typen av brott är Internationella brottmålsdomstolen ICC (International Criminal Court). Under de 20 år som domstolen har funnits har drygt 40 personer i nio länder åtalats men endast i en handfull fall har det lett till fällande domar. Trots detta är domstolens blotta existens en signal om att straffrihetens tid är förbi.
Teoretiskt skulle ett åtal även mot den ryske presidenten Vladimir Putin kunna vara möjlig men de flesta bedömare anser att det i praktiken inte är troligt, bland annat eftersom det skulle vara svårt att leda i bevis att Putin gett direkt order om, och därmed är ansvarig för, anfall mot den ukrainska civilbefolkningen.
