2024/02/05

Ryska pengar får ny hemvist på norra Cypern














Här den grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides och den 

turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar.


Det blir allt svårare att slussa och investera ryska pengar i kölvattnet av sanktionerna mot Moskva. Men en av de platser där det går är den turkcypriotiska utbrytardelen i EU-landet Cypern. Där är ryska investerare fortsatt välkomna och ryskt inflytande på uppgång. Oron ökar för att territoriet ska bli ett nav för rysk penningtvätt och de ryska pengaströmmarna in i gråzonsterritoriet är en utmaning för väst. De riktar även ljuset på Natomedlemmen Turkiet.

 

Den kallas för “Nya Limassol.” Tidigare var İskele på norra Cypern känd som en sömnig stad nära havet. Men den senaste tiden har den genomgått en förvandling. Villor och lägenhetskomplex byggs för fullt. Affärsskyltar på ryska pryder gatorna. Priserna på bostäder har skjutit i höjden. Smeknamnet har staden fått efter sin föregångare, kuststaden Limassol på södra Cypern som med sina många ryska invånare och lyxbyggen utgjorde pulsådern för de ryska investeringarna på ön till dess att Ryssland gick till storoffensiv i Ukraina.

 

Då, vintern 2022, under hård internationell press, tvingades den grekcypriotiska regeringen att till slut agera mot de ryska tillgångarna som under årtionden hade vällt in på ön och gett södra Cypern rykte som tvättmaskin för ryska pengar. I november 2023 kunde dessutom det internationella journalistnätverket ICIJ, tyska Paper Trail Media och 67 andra medier runtom i världen – bland dem SVT:s Uppdrag granskning och Utrikesmagasinet – sampublicera resultatet av projektet Cyprus Confidential. Det visade att Cypern hade spelat en ännu större roll än vad som tidigare varit känt när det gäller att slussa pengar åt ryska oligarker trots sanktioner.

 

Nu för tiden är det annat ljud i skällan. Den grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides har utlovat ”nolltolerans” mot dem som försöker kringgå sanktioner, stärkt förbindelserna med Washington och dumpat Moskva.


"Svart hål"

 Men i den turkcypriotiska utbrytardelen på norra Cypern är ryska pengar fortsatt välkomna. Turkiet, som ockuperat den norra delen sedan 1974, har valt att inte införa sanktioner mot Moskva och det turkcypriotiska styret tycks ha följt i Istanbuls fotspår.

 

Det är goda nyheter för den som till följd av sanktioner behöver slussa vidare och investera sina ryska tillgångar någon annanstans. På den grekcypriotiska sidan förekommer uppgifter om att ryska företag har flyttat över till den turkcypriotiska delen. Misstankar florerar om att de nätverk av grekcypriotiska advokater och revisorer som länge hanterade ryska pengar ska ha hjälpt klienter från Ryssland flytta tillgångar till utbrytardelen.

 

Ryssar kan enkelt investera i exempelvis fastigheter på norra Cypern. Listan över utländska investerare i territoriet toppas av ryska, israeliska och iranska medborgare. Det finansiella systemet i den turkcypriotiska utbrytardelen är inte en del av det internationella Swift. I stället är bankerna nära länkade med Turkiet. Internationella transaktioner sker med Ankara som mellanhand. En turkcypriotisk analytiker beskriver det som fritt fram att skicka pengarna in på konton i norr, där både lokala turkcypriotiska banker och de stora turkiska bankernas filialer är verksamma.

 

Vill man köpa fastigheter med kryptovaluta går det också bra. Flera mäklarfirmor på norra Cypern marknadsför den möjligheten, på ryska. Just kryptovalutor och fastigheter har pekats ut som två nyckelområden globalt där ryska pengar investeras för att undvika sanktioner.

 

Enligt turkcypriotiska ekonomer är det också populärt för utländska investerare att använda sig av anonyma trusts, ett slags stiftelser, med exempelvis en advokatbyrå som mellanhand för att dölja tillgångar eller köpa upp fler fastigheter än vad som är tillåtet för utlänningar. En känslig fråga i sammanhanget är att en hel del fastigheter i İskele tros ha byggts på mark som tillhörde grekcyprioter innan ön delades 1974.

 

Under tiden stiger oron inom den västerländska diplomatkåren i Cyperns huvudstad Nicosia. Den brittiske ambassadören Irfan Siddiq beskrev nyligen norra Cypern som ett ”svart hål” och uttryckte oro över problemet med rysk penningtvätt i territoriet. Kommentarerna fick den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar att reagera ilsket och bestämt förneka att området skulle utgöra ett nav för sådan verksamhet.

2024/01/20

Världen har länge efterfrågat fred – vilka är hindren?




När kriget i Gaza är över måste idén om en tvåstatslösning väckas till liv igen. Det kan framstå som utopiskt just nu, men de allra flesta inser att det är enda möjliga vägen till hållbar fred. En tvåstatslösning har också brett politiskt stöd i vår del av världen och är den enda vägen till hållbar fred.

Det mänskliga lidandet är enormt på båda sidor. Israel har drabbats av det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Samtidigt har många tusen palestinier dött i kriget, varav förfärande många barn.

Israels mål, att slå ut Hamas militära förmåga, är därför både förståeligt och legitimt. Om det lyckas skänker det dessutom nytt hopp till de palestinier som i många år lidit under Hamas auktoritära, islamistiska styre.

Civila måste skyddas. Civila och civil infrastruktur får inte göras till måltavlor. Hamas och och andra terroristgrupper i Gaza får inte gömma sig bakom civila och använda dessa som mänskliga sköldar.

Israel ska så långt som möjligt undvika att skada civila när de utövar sin rätt att försvara sig. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna. Principer om åtskillnad mellan militära mål och civila objekt, proportionalitet och försiktighet måste alltid tillämpas.

Det ökande bosättarvåldet på Västbanken är mycket oroande. Israel måste på allvar ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet och upphöra med expansionen av bosättningar. Den svenska regeringen välkomnar därför att vi inom EU närmare diskuterar möjligheten att agera mot extrema bosättare som utför våldsdåd mot civila.

En hållbar fred bygger på en tvåstatslösning. Vi får inte tappa fokus på en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera sida vid sida. Här ingår att stoppa återkommande våldcykler, hantera underliggande orsaker till konflikter och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. En förhandlad tvåstatslösning är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.