Den 17 juni 2012 inträffade en tragisk
händelse i Kolmårdens Djurpark då en erfaren djurvårdare blev dödad av en flock
vargar i ett hägn. Trots att vårdaren haft kontakt med vargarna redan från det
att de var valpar utsattes hon för angrepp. Detta vittnar om hur oberäkneliga
vilda djur kan vara. Vad som skett kan inte avfärdas som engångsföreteelse.
Angreppsinstinkten torde ligga i
vargens gener. Mot angrepp av liknande slag skulle inte ens en beväpnad
människa ha möjlighet att klara sig med livet i behåll.
Såvitt jag känner till planeras det för
en större vargstam än nuvarande över hela landet, befolkningen i landsdelar som
inte tidigare haft frilevande vargar ska utan
att bli tillfrågade behöva ha vargar i närheten av bostäder, djurstallar
och beteshagar. Eftersom cirka 55 procent av Sveriges landareal utgörs av
renbetesland, där ingen etablering av varg ska få förekomma, innebär detta att
återstående areal i den mer urbaniserade södra delen av landet får vidkännas
den otrygghet vargetableringar innebär.
Hur ska en levande landsbygd kunna
fungera om de ”gröna näringarna”, turism, jakt mm inte kan bedrivas på grund av
den otrygghet grannskapet med vargstammarna medför? Vargen har inga naturliga
fiender, den dödar fler individer än den behöver för att livnära sig. När de
vilda bytesdjuren tryter, vad återstår då? Husdjur, tamboskap och slutligen –
människor. När annat inte finns att uppbringa, då blir människan mat.
Det var inte utan orsak vargen
utrotades så gott som helt på 1800-talet. Sedan hade vi skottpengar på varg en
bra bit in på 1900-talet. Att observera är att Sveriges ”vargstam” är en liten
del av den stora asiatiska/ryska vargstammen som på intet sätt är
utrotningshotad. Varför ska Sverige lägga ned resurser på att tillföra denna
spillra nya gener på bekostnad av glesbygdsboende svenska
medborgares/skattebetalares rätt till livskvalité i en levande landsbygd? Det
vore på sin plats att vi boende på landsbygden blev tillfrågade om vi vill
delta och bekosta denna artificiella rasförbättring av en djurart ingen har
lyckats domesticera under tusentals år.